Den senaste tiden har jag lärt mig maxa läget. Eller snarare fokusera på det som är bra, härligt och mysigt. Jag har inte tänkt på så mycket negativt alls för det finns någon som gör mig väldigt glad- varför då bemöda sig med att leka neggoleken?
Förra veckan hade jag ångest-tisdag men det var inget jag grottade ner mig i, istället pratade jag i telefon och fiskade komplimanger. Jag vet, det är inte alls min grej men det var skönt och det fick det där jobbiga ångest/panikpirret i benen att försvinna. Jag var ingen stjärna på det där med ömsesidighet. Du vet ge och ta just då. Fast det kändes som jag blev förlåten för den fadäsen.
Sista tiden har jag tappat konceptet, men på det där bra sättet. Kalkylering och det rationella tänkandet har fått ta ett steg åt sidan och det bästa i hela den kråksången är att jag har blivit gladare på köpet. Fantastiskt. Nu finns det många tankar och möjliga scenarion som inte alls skrämmer mig utan snarare får mig att le inombords.
Jinxar jag läget nu? Jag blir skrockfull men vad fan jag har varit hemlig så länge nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar