Jag har inte gjort något fel det vet jag med all säkerhet. Det som dock får mig att ha en klump i magen är att det känns orättvist. Orättvist med många saker och jag tycker inte om att få något slängt i ansiktet som påstår motsatsen vad jag just gjort. Ägnat det senaste dygnet åt att försvara någon för att jag tyckte denne hängdes ut i offentligheten på orättvisa grunder och nu har denne någon anklagat mig för att vara orättvis. Det tycker jag är orättvist. Dessutom har jag inte fått prata enskilt om detta men denne har fått det. Det är också orättvist. Jag har ingen aning om vilket utgångsläge läget har egentligen. Jag vill veta att när man går in i ett möte som det imorgon så går jag in där och ändå har hyfsat stöd från någon. Men inte ens det vet jag, jag har inte den blekaste aning vad som egentligen blivit slängt i ansiktet på mig i min frånvaro.
Jag kanske får klump i magen i onödan men just nu är det för mycket tjafs, stök och bus. Min energi är snart slut och då behöver man uppmuntran. Någon som dunkar en i ryggen och säger du kämpar på bra. Istället får man som sagt höra motsatsen av någon som inte har belägg för det. Jag borde med det i tanken inte ta åt mig men just nu gör jag det. Min dagsform inbjuder till det.
Jag blir bara så trött och skulle helst av allt just nu bara ligga under täcket, blunda och vakna imorgon kväll.
1 kommentar:
Det finns säkert människor som tycker du gör rätt och som ser upp till dig för att du vågar stå upp och för det du tror på, det du tror är rätt. Hur skulle du känna om du satt bredvid och tyckte något men gjorde inte något åt det? Vad är du för en förebild då?
Vissa människor sätter "snarskank" på en för att de själva inte vågar, och de är avundsjuka på att du vågar.
Du, keep on standing strong, stå för det du tror på. På mötet imorgon går du utefter den väg du tror på. Om någon då försöker ge dig en "örfil" så är det bara en härskarteknik för att få dig underkuvad och du vet innerst inne att problemet ligger hos den personen.
Å
Skicka en kommentar