...

Känner mig som en militärhustru som väntar på att karln sin ska komma hem från fältet.

Har ni någonsin hört mig klaga på väntan?

Kanske ska jag skala några stackars morötter till plockamaten från både grekerlandet och det spanska. Gott. Sa jag att jag köpt sydafrikanskt vin? Om du vill smaka själv heter det Bellingham och är en Shiraz pinotage från 2005. Fint värre. Jag har öl också. Inte min men ifall vinet smakar skit, good to know.

dagen, kvällen, valborg

Städat
Tittat på fåglarna som gått bananas
Tittat på grannarna som gått bananas
Lyssnat på radio
Lyssnat på radiobröllop
Läkarbesök med mindre entusiasm
Handlat mat
öl
och vin
Ett nytt vin, sydafrikanskt
Jag tror det är gott
Halva Norrland köper upp hela Sundsvalls spritförråd
Ska alla supa skallen av sig idag?
Inte jag.
Jag ska mysa och dricka vin.

Till dess att han kommer, då ska jag lyssna på mariachimusik och inbilla mig att jag är i ett spansktalande land.

Darrhand

Vaknade lite nervös. Jag tänkte på det stundande läkarbesöket där jag kommer bli beordrad att lägga mig i en stol som tyvärr är allt annat än bekväm. Både mentalt och fysiskt.
Besöket kom och passerade. Det var minst lika obehagligt som jag tänkt mig när jag fick beskedet om återbesök för några månader sedan. Visserligen är det en jättegod service som man ska utnyttja men det finns roligare saker än att man ligger sådär, någon baddar med ättika för att se cellerna och dessutom knipsar bort en bit av mig. Nej för fan. Jag är fortfarande darrhand och känner hur den där anspänningen på intet sätt släppt. Sa jag att jag är 300 kronor fattigare också?
I det stora hela är dem slantarna också väl investerade pengar.

För tillfället håller jag på med städning men är inte helt på alerten. Är lite yr så det blir väldigt noga i badrummet, mindre noga resten. Huvudsaken är badrummet. Sedan blir det att åka och köpa öl åt karln för imorgon, inget för mig då jag bestämt mig för att köra bil (vill inte bli fast på Alnön..) och efter senaste dagarnas pärs är alkohol inget sådär högt prioriterat. Jag ska också handla frulle och något gott för ikväll. Känns som min dag kommer svischa förbi och det är skönt.

Ge mig lite valium... mina nerver pallar inte konstiga läkarbesök.

Ett askplock...

Jag känner mig lite out of shape efter de senaste dagarnas inre tortyr som även nu blev yttre. Ont i revben, rygg och käkar.
Jag känner mig otålig och sådär så det känns som jag har klaustrofobi i min egen kropp.
Jag orkar inte skriva något vettigt. Jag kan dock slänga in lite bilder från helgen som var så hujjedamej rolig.

Imorgon är det äntligen onsdag.

Jag hatar att kräkas.

Det är äckligt, motbjudande och det gör ont efter ett tag. Det senaste dygnet har ägnats åt att mest befinna mig inne på toaletten. Mår idag marginellt bättre, är trött som få och mår illa. Slipper dock uppkastningar. Var tapper och jobbade, ingen rolig historia men kände att jag var tvungen. Har kommit hem från en akut handling också, då fick jag panik. Mina benhinnor gör ont och magen leker karusell. Dagens kvällsmat kommer bestå av ostsmörgås och nyponsoppa. Jag hoppas för all del att jag får behålla det. Annars känns nödslakt som ett alternativ.

Rapport från den bra, underbara delen av helgen lär komma. Men kanske imorgon. Min språkliga och sociala förmåga är något avtrubbad för tillfället. Dessutom kör jag stenhård nedräkning till på onsdag då min kärlek anländer. Med tanke på det så känns visserligen nödslakt avlägset. Men ni förstår tanken man lätt får vid magsjuka.

20.20 Fan jag är irriterad. Jag mår illa, jag vill inte göra det något mer nu. Jag vill bara somna gott och vakna piggare än pigg imorgon.

Övre blåbär är ruskigt

Jag är nervös. Imorgon går Vemdalsstörten av stapeln och det är i den ruskigaste av alla ruskiga backar. Övre blåbär. Den är smal, högt upp, ofta opistad och alldeles alldeles obrant. Men man får beakta, det är en familjetävling eller en sådan där tävling som är för alla. Vilket kanske är tur då jag inte skulle klara av en satt bana i Hovde. Fast roligt skulle det se ut. Några fartrekord från min sida blir det inte imorgon. Mina skidor skulle behöva sig både en och två omgångar belagsfix. Får fixa det mest akuta med lite glajder.

Jag är fredagsflummig. Det är rätt skönt, det som är irriterande är att jag fått en hang up på värmländska. Nyss var det göteborgska. Värmländska är roligare. Då får man säga lampera, gölvet och man får låta allmänt bonnig. Inget ont mot värmlänningar. Men rolig dialekt är det. Den är helt klart charmigare än gnällbältets "karta i träääna". Det heter för fan klättra i träden. Och det heter inte blör, det heter blöder. Jaja, alla dialekter ska vara dialekter med sina egna ord och former.

Snart ska jag ner till de slöe elevera och ha lektion.

Namaste

... eller vad man nu sa. Är precis hemkommen från yogan. Är frusen och hungrig. Poweryoga är min grej, det var det bland det härligaste jag varit med om trots att jag är vig som en lyktstolpe. Jag tröstar mig med att jag fick till andningen.
Det blir helt klart ett pass i veckan med det där. Ett konditionspass får helt enkelt maka på sig. Yogan blir nog den enda gruppaktiviteten, testade bodycombat men nej, jag kör nog med ipod och maskiner ett pass och yoga ett pass. Till att börja med. Jag har en hyfsad grundkondis men den är ändå ljusår från att vara något att skryta med.
Ikväll blir det att lägga in räkningar så de dras fort imorgon när jag får stålar. Jag ska se över packningen, blir säsongens sista skidåkning i helgen om vädret tillåter. Jag ska också bara ta det lugnt, lyssna på musik och glädjas åt att det både är lön och fredag imorgon. Japp det var min mentala checklista som jag ändå skrev ner. Det ni, roligare än så här blir det nog inte ikväll vad gäller språklig akrobatik och analys av det egna psyket. It´s not good for me.

Ciao.

More than meets the eye

Testaments nya. Sjukt bra. Måste ha skivan, när vet jag inte men den ska hamna i min ägo.

08.23

Natten försvann ljudlöst. Jag tror inte jag drömde något. Inte ens att jag föll och vaknade med ett ryck strax innan djupsömnen. Jag hörde ingenting förrän radion startade 6.36 med Johnny Cash. Eller om det var Martinas hysteriska men dock rätt inbjudande skratt. Sömndrucken och förvirrad. Jag reflekterade inte så mycket över tillvaron. Ja, kanske då, att efter fem minuter med ögonen öppna så var jag tvungen att gå upp på toaletten. Jag såg min spegelbild. Jag konstaterade att personen som tittade tillbaks var jag. Varken vacker, ful, söt eller motbjudande. Bara jag. Det är inte upp till mig att bestämma. Jag kan bara finna mig i det. Det gör jag. Jag tänkte på gårdagen och dagen innan det. Vet inte riktigt om jag kom fram till något. Vissa saker kanske man bara ska bero. Inte fundera så mycket på, man kanske blir galen till slut om man inte redan har nedsatt förnuft ibland. Trots mitt kontrollbehov skenar känslor iväg. Humör och attityd. Jag kan inte låta bli att skämmas även om det inte ligger för mig. Vissa utfall kan man skämmas för, vissa känslor anammar jag nu tillfullo. För att vara helt rak och ärlig, jag har aldrig varit så här tillfreds någon gång. I barndomen möjligen, innan skolan och innan man började reflektera över sig själv och världen runtomkring. Att känna sig älskad och ha kärlek omkring sig har jag underskattat, devisen "Jag klarar mig själv" har avskärmat mig. Jag pratar inte bara om kärlek mellan mig och han utan också den kärlek jag nu kunnat tagit in från både föräldrar, syskon och vänner. Med en massa kärlek står man sig stark. Istället för cynism och skepsism som mur mot omgivningen. Att ha människors förväntningar är kanske bra. Att ha krav. Känslomässiga sådana. Utan att förlora sin självständighet.

Jag mår bra.

Hittade en fin och söt film hos Hex, jag använder hans ord titta och begrunda tillvaron en stund.

Jag ger upp...

Efter en kväll av vårpysslande och iordningsställande på balkongen, telefondejt med Lina och en lite nap så tänkte jag titta på fotboll. Har laddat för matchen Barça-Man. united. Börjar sjukt spännande, en rolig match. Dock är Barça sega på avsluten och det där ni vet som kallas mål. Bollinnehavet är det inget fel på.
Jaja, hur som helst. Efter första halvlek gick jag för att borsta tänderna. Helt plötsligt försvinner i-pausen-analysen och tv:n blir bara färgglad. Cerise, illgrönt, svart och vitt i ränder. Det blev något fel. Är det com hem månne? Inte vet jag, det står inget om det på hemsidan. Jag ger upp, jag är för trött för att sitta och vänta på en sändning som kanske spottar upp sig.

Innan jag ska sova ska jag ringa och få lite kärlek via telefon och jag ska lyssna på Waiting counting (är helt fast i den låten...).


Känns det som livet pissar en i ansiktet så kan det bara bli bättre. Godnatt gumman!

Livets jävla karusell

Mitt liv är bara en jävligt rolig karusell just nu. Men det finns lite smolk i bägaren på så vis att människor runt omkring mig inte mår så bra. En har nog den pissigaste vår man kan tänka sig och en redig pangfylla skulle sitta fint. Jag slutar aldrig förundras hur saker och ting alltid kommer i klump. Det kan vara dött, dött, dött och åter dött i en period för att sedan braka lös. Antingen positivt eller negativt. Min önskan just nu är att jag kunde ta tåget till Borlänge. Bara finnas och kanske få en och annan mascarafläck uppblandad med tårar på axeln. Kanske bara hålla handen. Nu kan jag inte det och det känns obekvämt och frustrerande.

För trånga skor

En del talar om att det kan vara svårt att fylla ett par skor. Idag ikläder jag mig min jättefina Kustomdojor av Conversesnitt. Nu först känner jag hur trånga de är. Det dunkar i tårna och hälarna vill helst gå ut på baksidan. Jag köpte dem i höstas i hopp om att töja ut dem. Tror jag ikväll ska gå med blöta sockor i. Jag har hört att det kirrar problemet på en grisblink.
Nog om skor.
Sitter på jobbet, väntar på frukost och vidhängande medielärarmöte. Kollegan spelar någon popmusik med någon vokalista med tydlig brittisk accent. Inte Kate Nash.
Jag vill helst gå till Testaments myspace och lyssna på gammal hederlig thrash fast nytt. Jag tror dock inte det skulle vara så uppskattat. Det jag dock ska göra under dagen idga är att ta på mig hörlurar och finally sätta tänderna i skivan jag ska recensera. Jag har skjutit det lite framför mig. Den är lite svårlyssnad och det är thrash som bara manglar på. Men, jag ska ge det några lyssningar. Den som lever får se.

Igår somnade jag glad men skamsen. Ibland förstår jag inte mig själv på en enda punkt.

darklyrics vs. jesus

Klicka. Ibland blir annonser roliga. Är det slump eller rent av någon som på allvar tror att hårdrockare är satanistiska varelser än idag? Och framförallt; tror att man om så vore fallet kan omvända på en låttextsida?
Känns som en väldigt modern mentalitet hur som helst. Ibland är människor roliga.

Nadja och en och annan arbetsskygg

... eller bara någon med jävligt taskigt tidsperspektiv tillika självinsikt. Dagen har gått förbi i ett nafs. När jag vaknade imorse vaknade jag inte med ett sedvanligt morrande utan jag steg upp när klockan ringde och jag var på jobbet hela tjugo minuter innan jag börjar. Tänk vad sol, värme och kärlek kan ställa till det. Arbetsdagen i sig har inte varit så märkvärdig. Lektionerna har avlöst varandra, jag har berättat för elever vad ansvar är och hur man tar det. Jag har också haft en ivrig diskussion i fikarummet med någon jag inte kommer särskilt bra överens med. Det sistnämnda hör dock inte till vanligheterna. Efter jobbet gick fyra lärare från nti till biteline och intog tacobuffé för att sedan förkovra oss i Sundsvalls teatervärld. Vi fick en guidad tur i både Svea och Sundsvalls teater, vilket dessutom är Sveriges nordligaste hovteater. Riktigt tjusig är den. Dock tyckte jag det var roligast i teaterverkstaden och i kostym- och maskverkstaden. Jag har en otrolig fascination över vad som görs bakom allt det där. Vare sig det gäller teater eller människokroppen (jag refererar till min praktik på patologen).

Anyhow, pjäsen vi såg var Nadja Dolores. Skriven av kvinnan bakom Hans och hennes, Miffo och någon annan film jag inte kommer ihåg vilken. Den började lite stapplande men tog sig ordentligt. Det var ganska svart humor och man skrattade men skämdes lite för det. Ni vet, de säger något väldigt tragiskt men med en humoristisk ton. Under pjäsen blev jag förbannad på gymnasieungar som inte lärt sig vanligt hyfs utan går med buller och bång mitt i pjäsen. Ingen skam i kroppen och hade jag haft en mer respektingivande kroppshydda hade jag tagit dem i örat och tittat med onda ögat. Förhoppningsvis skrämt upp dem rejält. Fast nu var så inte fallet.

Jag insåg också att jag vill bli en massa annat när jag blir stor. Exempelvis rekvisitör, kostymmästare eller ljussättare. Till och börja med är jag bara. Får se var man slutar någonstans. Nu är det vår, jag har världens bästa du och allt känns sådär bra ända in i benmärgen. Jag firade denna supertisdag med röda skor och ett leende på läpparna. Även lite myspejsande på bland annat Testaments nya alster. Vilket är skitbra men låten för kvällen blir nog både Lake of tear´s Waiting counting och Savatage´s Gutter ballet.

En revidering nyss inkommen; jag fick en längtan till Lina. Rödvinet och att jag bara ska lyssna lät som nödvändigt. Det är då det gör ont att bo 38 mil från någon som har en stor plats i hjärtat.

Dagens låt

Lake of tears- Waiting counting

Låten har sånt skönt melankoliskt driv i refrängen.

Jag hjärta Uppsala eller Jag hjärta dig

Jag kan inte bestämma mig för rubrik. Jag gillar Uppsala men den jag hälsar på där gillar jag tiofaldigt mer. Därav dig i rubriken. Jag syftar inte på dig i största allmänhet utan dig. Hur som. Helgen var alldeles alldeles underbar. Choklad, vin, whisky, bra musik (jag satte till och med på Helloween för Fredriks skull), café, vi såg vårt favoritpar som såg lika skitnödiga ut nu, simning men mest från Fredriks sida. Jag gjorde egenkoreograferad yoga i varmvattenpoolen istället. Perfekt allting. Jag mår så bra på helgerna. Det är bara din förtjänst.

Jag har lite fotodokumentation från helgen (har fler bilder men de vill jag ha unexposed). En helg jag nu saknar, har saknat den från det att jag satte mig på Narvik-Luleåtåget hem. Huvudvärken har angripit mig och jag har nog sovit större delen av kvällen. Pigg som en nötkärna verkligen.

Slötittade på femman och Outsiders. Hemskt program, speciellt denna gång då ett gäng ungtuppar fått för sig att författaren bakom The game är guru. Själv blev jag bara förbannad på dem. Det rann över när de strax innan krogen ställer sig i cirkelformation och tar varandras händer likt en upphettning inför fotbollsmatch och ropar "Pimp squad". Härliga killar.

Solen skiner

Och jag åker om inte alltför länge till Uppsala.

Man kan bli fnittrig för mindre.

12e månaden?

Alltid, inga undantag så blir jag alltid så svullen i nedre delen av magen den här tiden på månaden. Inte nog för att man rent allmänt då känner sig ohet. Man ska tydligen se ohet ut. Jag har ont i magen också. Varför förärades vi kvinnor med detta?

SUCK.

Torsdag.

Jag kom nästan nyss hem från jobbet. En dag som bestått av brand, pizza, djupa feministiska diskussioner, pannkaka och huvudvärk. Vi börjar med branden. När jag åkte till jobbet, såg från höjden av Skönsmon att det gick upp en rökpelare precis mitt i stan. Jag kunde inte riktigt lokalisera mer än att det var mitt i Stenstan. Jag parkerade och gick mot jobbet och då var det på torggatan precis mittemot ST´s personalingång. En liten gravyrverkstad i källaren av Ibis hotell fick fart här på morgonkvisten och brann. Luktade skumt och ett halvt kvarter var avspärrat. Jag fick ta en annan väg då jobbet ligger precis efter avspärrningen.
Massor av brandbilar och brandmän, en och annan polis, ambulansförare och en utsänd från Mittnytt. Lite action på morgonkvisten har aldrig skadat och nej, ingen blev skadad. Bara lokalen och typ hela gaveln på Ibis.

Förutom detta som ändå borde bli kallat dagens höjdpunkt så har dagen varit död med några få godbitar. Bland annat vår otroligt intressanta feministiska diskussion. Eller en annan het potatis var att jag åt pannkakor till lunch idag och ugnstekt lax med citronsås efter. Pannkakor i all ära men det är samma degiga smak och så sött som fan med all sylt och grädde.
Öppet hus förflöt problemfritt och jag var mätt som en plätt efter pizzan vid halv fem som vi deltagande fick. Jag har ätit grymt mycket idag. Känner mig helt uppsvälld. Jag fick även huvudvärk och mensvärk samtidigt idag. Det var trevligt.

Nu ska jag försöka hitta energi under någon sten här. Måste packa och framförallt fixa benen. Har hört ryktas att jag ska till ett badhus och simma på lördag. Då kan man inte vara hårigare än sin pojkvän. Hur skulle det se ut. Ja, feministisk diskussion idag sa du?

Jag gjorde det!

Igår utrustade jag mig med borr, skruvdragare, handtag, knoppar, täckplattor och musik. Musiken som stod på agendan under detta finsnickeri var Lake of tears Black brick road. Grymt bra skiva.
Jag har nu bytt ut de fula antikbronshandtagen som är så inte min stil. Nu sitter bara ett par simpla borstade metallhandtag. Dock med täckplattan under blev det lite kylskåpshandtagvarning. Men- jag börjar inte spackla och måla dörrarna! Hur som blev det en grym skillnad. Nu ska bara den randiga gamla tapeten med tillhörande bård (!) målas över. Sen är det tiptop. Dock med tanke på att jag är skitseg så lär det ta ett tag innan jag ens lyckas bestämma mig för en färg. Ambivalent är ett understatement utan dess like. Det slutar nog med att jag är svennebanan och kör latte, passar bäst mot garderobsdörrarna. Vitt funkar alltid. Fast hur jävla skoj är det. Blir så kallt. Latte känns ändock ospännande, men det är en varm färg tycker jag. Eller så blir det ljusgrått. Ni hör vad jag svävar ut på färgskalan. Det finns miljontals färger och jag väljer detta. Kul tjej.
Jag är dock sådan som hellre vill byta med textilier, är helt klart lättare än att måla om varje gång man tröttnat.

Trots min beiga syn har jag knallröd tröja idag. Solen skiner ju.

Jag saknar dig.

I just want your kiss boy

Jävlar vad jag är i farten ikväll. Ibland skrämmer man sig själv. Jag skyller på solen och värmen (nåja det var sju grader, men sju grader varmare än vanligt).

Dock har jag en stor klädhög på sängen vars enskilda plagg borde flyttas in på sin rätta plats och dessutom lite disk som bör rengöras. Men hey, ikväll är ingenting omöjligt. Kanske äntligen också borde satsa på att sätta dit nya(de var nya i alla fall) handtagen till sovrumsgarderoberna. Det kräver dock att jag hittar borren, det är ett kapitel som kan vara något knepigare. Men med Iron Maiden, Pink Floyd eller In Flames bör nog det ordna sig också. Men först på grund av mitt sjukt bra humör blir det lite pop från Kate Nash och hennes überheta engelska accent.

Raggmunk och grön el

Jag har bytt elbolag. Testar i alla fall. Vad gäller el är jag totalt jävla utsusad. Jag betalar elräkningen och tittar inte så mycket mer på det. Men ikväll ringde en sådan där och pratade med mig. Fyndig som jag är så ber jag honom vänta. Det jag gör är att gå till deras hemsida, till Konsumentverkets hemsida och även Sundsvalls energis hemsida. Jag rotade även fram senaste elräkningen och jämförde och hade mig. Han suckade något men vafan, ska han ha något sålt och bacon på bordet får han vänta. Jag tycker jag var väldigt ambitiös där. Här ska inte sväljas något med hull och hår. Som grädde på moset att elen var något billigare är att den är Bra miljöval-märkt. Den lilla gröna svalan är inte helt enkel att tilldelas så nu gör jag snart en god gärning. Sen kan man ju undra hur någon vet exakt varifrån elmassan kommer ifrån, antar att elen inte presenterar sig när den anländer till någon kraftanläggning.

Jag har ikväll även städat och donat, jag ska göra raggmunk snart och sedan ska jag slå mig ner vid tv:n och äta Skånepepparkakor (ett impulsköp när jag inhandlade frukost på citygross). Jag ska även beskåda och bli stolt över att jag valde ett mörkt soffbord som i motljus ser ludet ut trots att jag nyligen torkade det.

Desperate housewife

Jag ikläder mig mitt mentala hemmafruförkläde, kavlar upp ärmarna och dunkar på med Cult på stereon. Vanlig jävla städning och vanlig jävla rock. Balkongdörren står vidöppen och solen skiner in och visar allt damm som i mörkret inte gjort mycket väsen av sig. Vinterstövlarna åker med mycket optimism in i klädkammaren och jag ska göra raggmunk ikväll.

Min morgondagenyoga fick krypa i skrinet då jag blev raggad till öppet hus på jobbet imorgon. Kommer hem sent och då är det bara att packa prylar och sedan segna ihop under täcket. Trösten för sne kväll på jobbet blir gratis pizza (kan vi inte servera sushi istället?) och att jag får några komptimmar.

Tillbaka till städning och Ian´s stämma. Önska mig lycka till. (det behövs, dammsorkarna biter mig i hälsenan)

Vad som göres i detta nu

Den här bilden visar nu exakt vad jag sysslar med. Jag stirrar in på ett tomt skrivbord med några få ynka aktiviteter. Jag funderar på att ta en paus och gå och köpa en glassjävel. Solen lyser så något annat vore ett brott. Faktiskt.

Must have

Nu har mitt In Flames-lyssnande nått oanade höjder. Jag äger en skiva; Colony men kommer nog med största säkerhet beställa den nya så jag får den i fysisk form så att säga. Jag lyssnar på den mest hela tiden och har dessutom läst texterna. Tycker de är rätt melankoliska. Det vet vi ju alla att jag gillar. Jag gillar också att det är melodiskt och inte så aggressivt (vilket jag också gillar men inte alltid), det var i och för sig länge sedan In Flames var det. Vet inte egentligen var jag vill komma med det här inlägget men något vettigt fick jag säkert fram.

Låten Condemned låter för övrigt ibland som om Hansi ska kicka in och sjunga vidare på Blind Guardians Mirror Mirror. Det är bara någon sekund sådär in på refrängen, but still.

Kväll i Sundsvall och snön kapitulerar (förhoppningsvis)

Äntligen har det varit sol idag. Solglasögon och årets första uteglass. Frös lite om händerna men det var ändå vår. Snön utanför fönstret ser ledsen ut, jag hoppas så att vi inte får någon mer påhälsning av snömoln nu. Det snöade lappvantar igår men det smälte när det nuddade marken. Ljus och sol skulle sitta som en fläskläpp nu, nu när man själv är som en solstråle liksom. Faktiskt inte sagt med ironi.

Varmt bad nu.. wanna join in?

Solsken rakt igenom

På väg hem från jobbet, strax innan Nytorget så känner jag hur jag fylls av något slags inre solsken och jag fånler.

Det var nice kan jag säga.

Nu lyssnar jag på Assailant, skivan jag recenserade, jag inser att den inte bara var bra för att vara ett litet band från Umeå utan att den faktiskt är bra i största allmänhet. Jag måste ladda upp med förra recensionsexet innan jag sätter tänderna i det mer svårsmälta jag nu fått i min hand.


På torsdag ska jag på poweryoga. Det ska bli fruktansvärt intressant. Speciellt för dem runt omkring mig i salen.

Nu är det klippt!

För att riktigt maxa läget har jag idag klippt mig. Egentligen ingen rolig historia då jag får mer skäll hos frisören än hos tandläkaren. På den obligatoriska frågan "När klippte du dig senast?" rodnar jag och mumlar tyst "hm, tror ett år sen". Frisören tittar då klentroget och fortsätter med frågan "Vilket hårvårdsprodukter använder du?" så blir stämningen än mer tryckt och jag snublar på tungan när jag ska bekänna att jag köper Barnängen. Säljsnacket börjar och jag bör inte använda sådana schampon då de innehåller för mycket parfym och är för odryga. Framförallt bör inte just jag använda det då min hårbotten är känslig och håret torrt och livlöst. Dagens (läs årets) klippning blev inte mycket bättre, speciellt inte då denna frisör saknade all form av humor en människa kan besitta. Ändock trivdes jag med henne. Hon kallpratade inte utan gjorde sitt jobb och det väldigt bra (dock krävs det en liten egen styling as usual). Och vet ni en annan sak? Under tvättningen så hade fåtöljen jag satt i massage. Först blev jag lite sådär löjligt fnittrig men kände att det inte var läge att börja fnittra över denna lyxighet som en annan lantis. Speciellt inte med en lika sprudlande figur som Thatcher till frisör.

Annars då? Jodå det är bra, har lite mer energi och solen skiner. Jag har ätit glass och jag är kär. Jag tränade igår som nämnt och jag längtar. Men jag är varken kär i glassen eller längtar efter träning. Den skyldiga för detta känsloläge är såklart F. Har aldrig varit med om vårförälskelse så bara det är ju topnotch. Sen att han är så bra är ju bara skitbra bra skit.

Men jag är också förbannad. Förbannad på icke önskvärd människan som bragt Engla om livet, bragt Pernilla om livet och dessutom ansett sig ha rättigheten att ofreda och våldta tjejer eller flickor. Det är orättvist och oförlåtligt. Det frambringar hat och det frambringar frågor. Likaså med Arboga. Tre barnmord på kort tid gör att man ifrågasätter världen. Och tänk Arbogamamman, jag skulle aldrig i hela mitt liv vilja vakna till det beskedet. Fan ta alla dessa onda människor som tar oskyldigas liv.


Läskig video. Bra låt.

Varför blir jag alltid snuvig?

När jag tränat hårt? Jag blir hostig och snuvig, har suttit och snörvlat här hela kvällen. Jävligt hett om jag får säga det själv.

Fyfan

Ibland tar man i så man spricker. Från att i sakta mak tränat på egen hand med ipod och konditionsmaskiner så hoppa jag på BodyCombat-tåget idag. Jag dog flera gånger om. Jga har hört att om det svartnar för ögonen så ska man ta en paus. Jag sket i det. Jag kommer nog straffas för det imorgon. Inte nog med det, jag fick skämmas. Alla andra var värsta proffsen och därmed blev passet på en lite hårdare nivå. Jag har kordination som en trebent giraff. Eller tänk er en lastbilschaffis utföra yoga. Ungefär där ligger jag. Det som var positivt trots att hjärtat gett upp och diverse andra vitala organ är att jag fick tillbaka lite gnista. Har varit i en grym svacka och det tillsammans med depp-pms och ett långt och tungt läsår i ryggen. Trots min ganska magra plånbok tänker jag ändå fira min comeback på Ego och på gladtoppen med sushi. Men först bad och In flames. Du borde lyssna på A sense of purpose. Det är bra skit.

Jag känner att den senaste veckan bjudit på så mycket att vi lämnar det därhän. Vi vet förhoppningsvis allihopa inblandade att mammas 50-årskalas blev superlyckat, att introduktionen av F för familjen gick smärtfritt och att jag troligtvis borde testa det här med att vila. Men vi börjar med träna. Och äta sushi.

Irritationspanelen

- Coke Zero-reklamen. Har irriterat mig sedan den kom men ännu mer nu för att de fortsätter sända skiten. En dynga som framställer män som svin och tjejer som pmsiga veklingar eller varför inte den välanvända termen sexobjekt. Den senaste om "break up as it sholud be" får mig att hulka. Reklam för Coca cola light är också illa för dne är så feminin. Hur kan en dricka vara könsriktad?

- Folk som benämner sin hemort på följande vis "Södermalm, Sweden" som om det bara fanns ett Södermalm i hela Sverige. Oftast är det inflyttade i Sthlm som skriver så som tycker att de kommit till jordens metropol.

- Skitnödiga människor, är så less på alla dessa skitnödiga som är så uppe i sitt eget arsle att ordet pretto känns fullständigt neutralt. Var tog självdistansen vägen? Vi (Jag och F alltså) såg det roligaste paret någonsin på ett chokladkafé i Uppsala. Båda med stora glasögon a la 80, han en liten halsduk nonchalant släng runt halsen (har säkert jobbat med att få den så länge), ett par acne-jeans med kraftig stuprör på hans ickeben, en randig cardigan, hon en ljust rutig klockad klänning, den berömda Lykkeli-knuten (aka lilla my) och så den där snörpta munnen och näsan i vädret. De kom in och tittade på oss "vanliga" fulkulturmänniskor med förakt fast de säkert i själva verket vill säga att de i smyg gillar collegefilmer.


Ibland är det skönt att dumirritera sig på saker som man egentligen bara kan låta passera.

On the bright side

Så har jag rättat en klass lanseringar nu. Det är rätt duktigt tycker jag. Borde nästan inte få sjukavdrag. Fick i alla fall sätta några höga betyg så det kändes bra. Jag har även varit i samspråk med vårdcentralen och det resulterade i ett grossistlager tranbärsjuice. Jag har nu druckit och pissat ut en hel förmögenhet, like I was rich. Jag är också ganska trött på smaken av tranbär och tändernas emalj har vittrats bort i den sura miljö som nu kallas käft. Jag är även seg i huvudet av allt stirrande på värdelösa sitcoms alternativt såpor eller en och annan blingvideo med JayZ eller Snoop Dog i sin sedvanlig pimpoutfit. Nu skulle det vara trevligt med lite riktig intellektuell stimulans, facebook räknas inte. Jag kanske ska ta fram någon fransk eller spansk film och glo på. Jag ska rida ut infektionen, fortsätta dricka tranbärs och vänta på morgondagen. Kanske skulle satsa på en tvagning också? Man blir så fräsch av att loda en hel dag.


Förresten hittade jag den mest otippade personen på facebook igår. Satt och dumsurfade och letade efter släktingar. Gissa vem som dyker upp där med sin nuna? Jo farsgubben min. Jag satt nästan och fnittra hysteriskt men gissade också med tanke på hans vänner att det var något jobbrelaterat. Pappa kommer aldrig bli någon fejsbookare. Det känns lika troligt som att jag ska gå med i livets ord eller någon annan trevlig frikyrklig rörelse.

Viva la laptop

Horisontalläge och laptop på magen. Varmt! Det är helt perfekt när mitt vätskemaskineri gör ont och är allmänt störigt. Ligger och rättar en herrans massa lanseringar. Är förvånad faktiskt, över kvaliteten och antalet inlämnade. Även där får vi hoppas på bättre tider.
Jag lyssnar på In Flames nya. Mitt In Flames-tyckande har legat i dvala sedan Colony, men då å andra sidan var det faktiskt bra på riktigt. Come Clarity och det där berörde mig inte mer än vad valfri b-kändis förehavanden gör. Har haft svårt för Anders Fridéns röst, den har på något vis varit lite nu-metalgnällig. Hur som, har lyssnat på nya A sense of purpose ett antal fler gånger nu. Jag får nog kapitulera inför det faktum att den är bra. Riktigt bra till och med. Får man ändra sig darling? Men jag kommer fortfarande tycka illa om att skivans artwork är lite för lik Korn för min smak- eller är det som du säger att typsnittet lurar en?

Hr varit en riktig härmapa med musiken för övrigt. Blev så nyfiken efter Fredriks blogginlägg att jag var tvungen att lyssna själv. Har även lyssnat som du då förstår på Hardcore Superstar, satan i gatan vilken glad överraskning. HCSS har övergett det fullkomligt strömlinjeformade och gjort något schysst med riv i. Vanlig rock med ibland tydliga Backyard babies-vibbar men jag gillart ändå. Ibland kan man ju lyssna på musik som gör en glad också.

Back to business. Jobbar faktiskt fast jag är sjuk men här kan jag ligga på sängen och jag kan springa på toa var 5e minut. vare sig jag vill eller inte. Måste man så måste man. I feel like shit but at least I feel something.

Tackar tackar

Ibland känns livet alldeles strålande. Här sitter jag rätt urlakad. Fick inte behålla maten igår kväll, tack för det. Har nu fått en otroligt trevlig urinvägsinfektion, tack för den. Dessutom gör det mig så sur att jag haft ett immunförsvar som en 2-åring. Kanske inget konstigt med det just för tillfället då jag är helt slut och jag har legat på en ständigt hög stressnivå snart ett läsår. Men, jag skäms nästan för att bli dålig så lätt. Vilken klenis man är.

I detta fall tror jag bara att det är så att det som inte dödar härdar. Jag får stå ut och hoppas på bättre tider.

Nu måste jag på toa igen. Great.

Vårstaden Sundsvall

Jag har allt hört hur ni har det nere i mellersta delen av Sverige. Över tio grader varmt, ja nästan femton sol och kanske någon vindputs i värsta fall. Ska jag berätta hur vi har det här? Snålblåst, nollan och som grädde på moset har det precis börjat snöa. Jag känner i hela kroppen hur jag vill ha vår och är uppriktigt förbannad över vädret trots min maktlöshet. Det känns för tillfället som att Sundsvall ligger helt fel till. Det har i stort sett varit grått 27 av 30 dagar. Rätt deprimerande statistik. Annat var det när jag satt med en Maxburgare vid Fyrisån i Uppsala och fick kisa trots solglasögon, ta av mig jackan på grund av värmen och se alla som hittat ut ur sin skrubb nykära eller bara galna. Jag kanske kan räknas till båda kategorierna.

Varför snö nu när varenda liten mental isbit hos mig smälter?

I ensamheten ekar rockballaderna

Ett jobbigt hejdå. En söndagmiddag på bästa romantiska vis på McDonalds. Fika i två omgångar, rättvisemärkt kaffe på Barista och en dricka från Coca-Cola company på Wayne´s. Lugn och skön eftermiddag med ännu fler pusselbitar på plats. En morgon då man öppnar sina ögon och ser in i två kastanjebruna. Det är denna ångestfyllda, mysiga och härligt smärtsamma söndag i bakvänd ordning.


Vet inte vad mer jag ska skriva är så mycket men ändå inte. Söndagarna är vakuum. Helgen har varit underbar rakt igenom. Kvällen ska ägnas åt att vältra mig i självömkan och längtan. Rockballaderna kommer ljuda och jag stirra tomt i nya close-up, läsa men ändå inte läsa.

Until...

Medans vi väntar så slänger jag in en bild på vackra Sundsvall från i höstas tror jag. Finare bild får man leta länge efter. Och du, det är min bild.

... måste leva på gamla bilder då dagsläget är grått, dimma, grått, regn, dimma, grått. Jag glömde nämna nollgradigt.

Intet nytt

Jag väntar. Jag hatar att vänta. Coronan väntar på att bli uppdrucken, tacosen uppäten och jag kramad. Nu är det prick en timme kvar och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig för. Vill helst ta en whisky, sitta i soffan, läsa och lyssna på Nevermore. Jag kan göra allt det utom det jag mest vill; dricka whisky. Jag har hört att man inte ska köra bil med alkohol i kroppen.
Mitt agg mot väntan är dock inget nytt. Snarare bara ett allmänt känt faktum. Ungefär som att de flesta vet att jorden är rund och fernet branca smakar rävgift. Även klockan tre på natten då alla smaklökar sedan länge dött ut.

... fråga mig inte ens hur jag helt osökt kom att tänka på fernet.

Vårvindar friska

Räknar jag kvar den tid som är kvar av terminen får jag magsår men också en gnutta hopp. Den lilla energi jag har nu genereras enbart av alla dessa positiva känslor jag just nu har som inneboende. Jobbet börjar ta ut sin rätt, det har varit ett riktigt hundår och huvudvärken har visat sitt fula nylle ganska ofta. Trots detta trivs jag som fisken i det berömda vattnet, råttan i kloaken, handen i handsken. Kan komma på flertalet andra liknelser men det blir ansträngande.
Hur som börjar vårkänslorna spritta i min bleka kropp, cykelbenen återuppstår och jag känner mig lika blommig som mitt linne jag ikläder mig idag.
Det måste också tilläggas att det vankas dejt i helgen. Ikväll har vi beslutat att äta svennebanankäk i form av tacos. Jag irrade omkring på affären igår och handlade massor. Fick ihop hela två påsar. Idag ska jag köpa corona. Kan man dricka något annat till tacos?
Då jag kommer ägna mig åt mer väsentliga saker i helgen får jag slå till med en summering av veckan. Den har varit brokig och ganska känslosam. Jag har fått känna på besvikelse, missförstånd, kärlek, ilska och lycka. Jag har känt mig uppskattad till max men också fullständigt nedgrävd, begraven och bortglömd. Men att lägga energin på det känns meningslöst nu när det finns så mycket annat fantastiskt. Fantastiskt är by the way ett klyschigt ord.

Elva minuter njutning

Min nya favoritlåt är The scarecrow, shit vilken bra låt. Lång också. Hela elva minuter lång.

Är mätt på raggmunkar nu men måste diska och städa undan efter raggmunkskaoset. Snart bad och snart sova. Skönt!

Jag är lite i ett vakuum nu ikväll. Aktiv som få en torsdagkväll men samtidigt ganska disträ. Hett.

Pratade i telefon med Fredrik nyss och han lät för övrigt uppriktigt förvånad över att jag faktiskt ställde mig och gjorde raggmunk. Min retoriska fråga i föregående inlägg var alltså inte helt tagen ur luften. Själv är jag fortfarande i chocktillstånd över att jag gjorde det. Hade lågt blodsocker redan innan jag började städa. Tre och en halv timme senare får jag mat. Ibland är det tur att ingen drabbas av mig när jag fräser och spottar här hemma.

Beviset.

Ja. Jag orkade göra raggmunkar. Erkänn att du var tveksam? Soundtrack till denna gastronomiska afton blir avantasia. Trevligt. Hade jag inte varit kär i någon annan så hade Sammet legat pyrt till. Fast han är å andra sidan inte lika bäst som han som kommer imorgon.

Jaaaa jag ska... suck

Jag ska börja städa jag vet, det ser för jävligt ut. När jag kom hem från påsken blev jag nästan rädd. Vilken dammhål det blivit. Jag ska dammsuga och annat städeri, sedan blir det handla morgondagens mysmat, sedan äta och till sist bada. Städningen är jag minst pepp för. Att dra igång snabeldraken och dess ylande hör till sysslor jag gärna skjuter på morgondagen.

Tur att jag ska äta raggmunk ikväll, det är gott.

Dammsugaren skriker på mig, ska dundra igång med stereon också. Städning utan musik går inte.


Sheisse vilket tråkigt inlägg. Ibland borde man inte skriva.

Kvällens låt

Blir utan tvekan två stycken. Har spelat Hey you och Wish you were here nu med Pink Floyd på repeat. Mycket mer än så har jag inte att säga förutom att det är torsdag imorgon. Det innebar städning, handling, pyssling och lite annat smått och gott.

Jag känner för övrigt just nu ett litet musikaliskt vakuum. Ingen besatthet av något band och inget känns sådär hundraprocentigt trots att mycket är skitbra. Det blir så ibland när man missbrukat musik ett tag. Huvudet behöver en paus känns det som. Dessutom behöver huvudet lite mer ny musik. Jag knarkar musik.

Klyschan

Jag är bakbunden fast på ett bra sätt. Något har hänt med mig. Jag känner något, jag känner mycket. Jag känner fruktansvärt mycket. Ibland gör det nästan ont för man bara sprudlar åt alla håll. Mitt hjärta bor på heltid hos en som bor i en domkyrkestad, en stad 30 mil från min fysiska uppenbarelse. Det känns konstigt vid närmare eftertanke hur allt artat sig så bra. Så snabbt. Från att ha varit en kärleksvägrare, av rädsla såklart, är jag nu en kärlekskrank som längtar efter den som tittar på mig med fullständig uppskattning och kärlek i blicken. Jag vill se den där blicken hela tiden.
Kärlek är klyschigt och redan gjort, hur jag än uttrycker mig så blir det nog lite cheezy men hela jag är en stor klyschbomb just nu. Jag beter mig sådär som jag sett andra göra. Och jag beter mig på det där sättet jag ifrågasatt "Måste man bete sig sådär?" eller "Alltså måste man sitta sådär när man fikar?". Jag är numera klyschan upp i dagen för tillfället.

Subtilt är för övrigt hett och det senaste.

Värsta schlagern

På väg hem lyssnade jag på ipodden som vanligt. En låt som börjar lite tveksamt blev än mer tveksam. Låten som är på tapeten är What kind of love med Avantasia. Låter som värsta schlagerballaden. Duett dessutom! Alltså jag gillar Sammet och jag älskar hans röst men det här blev jag nästan lite illamående av. Även om Anders säger att jag är en schlagerballadfjolla som klarar Sonja Aldén på Singstar med bravur innebär det inte att jag tycker det är något vidare bra. Tillbaka till ämnet, låten är fruktansvärd tycker jag. Jag var tvungen att lyssna klart bara för att höra om eländet fortsatte och visst gjorde det det. Tur att Children of Bodom bullrade igång rätt på med Angels don´t kill. Där kan vi snacka kontraster och en väldigt välkommen sådan.
I tidigare inlägg talade jag varmt om rockballader, det finns undantag. Den här Avantasia-låten är ett sådant.

Idag är det onsdag, nu onsdagkväll dessutom. Snart fredag. Det är bra skit det.

Klockan 20.03

Det är så här ljust i skrivande stund. Idag var det vårigt. Jag gjorde cykelpremiär. Och de där berömda vårkänslorna är riktigt påtagliga. Jag gillar det här.

Jag har gjort en spellista. Inget konstigt med det. Men en spellista med enbart låtar som får något att krama hjärtat lite. I mig gömmer det sig en blödig rockballadchic. Lite piano, lite gitarrsolon, någon som sjunger om längtan, kärlek, olycklig kärlek på ett sådant där rockballadklyschigt sätt. Icke att förglömma att det ska vara ett bombastiskt crescendo.