Your time will come

Hade nyss världens bästa telefondejt med Lisa min Lisa i Umeå. Vi hörs väldigt sällan, ja kanske är det så illa som en gång i halvåret men det gör liksom inget. Jag är ingen telefonmänniska men några få personer lyckas fånga mig även där. Mycket saker var på tapeten, mycket saker överhuvudtaget har varit uppe på tapeten idag. Beskrivningarna av personligheten hos undertecknad har gått från den ena änden av skalan till den andra. Känner mig lite schizofren. Inte kan väl allt ligga hos mig, utan vad andra människor lockar fram hos en borde också vara avgörande? Även hur andra är och gör borde göra sitt till. Men som sagt, skalan över ens personlighet visade sig vara bred just idag. Tänk er dramaturgiska kurvan så har diverse saker artat sig idag. Även humöret har tagit denna väg genom dagen.
Jag tänker inte gå in ett dugg på var den största nageln ligger men jag kan väl säga att jag känner mig besviken, irriterad, förvånad och cynisk. Min teori om kvinnlig vänskap står fast, tjejer är svåra. Även teorin om att jag mentalt är som en kille ibland står stenhårt fast. Vissa saker förstår jag bara inte, vissa saker är bara ett rännande runt samma lyktstolpe. Man kommer inte framåt utan till slut står man där snurrig och undrar vad fan hände?

Kvällens avtoning kommer om cirkus en halvtimme då Fredrik ringer, då får jag prata av mig lite och fiska lite kärlek. Innan dess ska jag dock tvätta håret, lyssna på Brave new world och sedan gosa ner mig i min egen säng. Något för tom men vissa saker får man leva med en kort stund.

När man kommer "hem"

När man flyttat från sin födelseort förändras vissa saker kolossalt, en del inte alls. Där man gått i skola, skaffat vänner, förlorat vänner, varit olycklig kär, gjort häxblandningar, supit sig ur medvetandet och dansat till valfri mellanstadiediskolåt såsom Pandora eller Ace of Base.
Man kommer "hem" en vecka som i detta fall. Ett späckat schema som nästan står en upp i halsen och som får en att prioritera. Tiden är värdefull. Att träffa någon som enbart ringt för att få tag på någon annan eller som egentligen inte bryr sig om ens förehavanden är att lägga fokus på fel saker. Att sitta med kallprat är inte min grej men att ta igen förlorad tid med de som bryr sig och de som man saknar är att lägga tiden rätt. Dessutom när man träffar dessa så känns det som att man bara tar vid där man avslutade senast. Att prata kärleksbekymmer med Carro eller dricka vin och prata subtila kärleksförklaringar och converse med Lina är exempel på sådant och även ett exempel på bra prioriterad tid. Påsklovet kommer att kommas ihåg som det lov där relationer kanske på ett outtalat vis kanske avslutades medans andra fördjupats. Både på det vänskapliga planet men även kärleken har tagit stor plats. Det där som kallas kärlek har jag nu fått kapitulera inför. Det är helt klart bättre än jag trodde och föreställt mig. Jag sitter exempelvis nu i en okänd mörk stad, tittar ut mot ett upplyst slott, lyssnar på gamla Aerosmith, dricker whisky och tittar på en människa som stökar i köket. Jag kan inte annat än le.

The nät

Till tonerna av Edge of sanity´s Sister of Mercydänga läser jag bloggar. Jag slås av hur intressant en viss blogg blivit samtidigt som en annan blogg är så sjukt tråkig att jag inte förstår varför jag överhuvudtaget läser dyngan. Jag nämner inga namn då tår trampas på alltför uppenbart. Internet har en förmåga att få folk att feltolka och läsa in saker som är långsökta. Folk och fä tar åt sig och tar till sig på ett annat sätt. Helt plötsligt utgår alla från att det någon skriver är riktat till dem själva. Jag kan ibland sälla mig till denna skara. Kanske får man skämmas lite ändå.
Internet får distans att både växa och krympa. Jag vet inte om jag gillar denna sidoeffekt av det världsomspännande nätet.

Åter till chokladkoma och döds. Ska ligga och flämta som en strandad knölval och titta på när Fredrik plockar upp flyttkartonger. Jag är jävligt hjälpsam.


Dagens bästa: Terror 2000´s inräkning på skånska i Back with atack och låten Dishwasher demon bara för namnet.

Tyska landet och lite annat

Mitt påsklov är allt annat än lugnt. Kommer vi lovets slut ha kört kanske 120 mil, sett ett snöigt Falster, vaknat i Tyskland, hamnat i Tuna igen och nu sitter jag här kaffehög och darrig. Jag är pepp men som vanligt vid dylika dagar så är jag förvånansvärt neutral. Har upptäckt att jag på fredagar numera som även denna dag får agera så känner jag mig nollställd. Kanske landar jag i vetskapen att snart händer något bra. Jag kanske hamnar i ett vakum mellan total saknad och förväntan.
Kvällen blir allt annat än ointressant. Har ingen aning om hur det kommer sluta men jag hoppas självfallet på det bästa. I början kommer jag nog stå spänd som en fiolsträng, skratta nervöst och frysa lite. Jag känner det på mig.
Nu sitter jag och letar var det står någonstans att Tokio Hotel ställer in konserten. Stackars Caisa som haft en stadig nedräkning. Mer pepp människa har man fått leta efter. För själva "upplevelsen" känner jag mig neutral då Tokio Hotel går ganska obemärkt förbi här men Caisa älskar dem. Vi får hoppas att ett nytt datum kommer snart. För lillsyrrans skull.

Över och ut. Nu blir det inget bloggande förrän kanske på måndag.

Whiskypåsk

Ägnade gårdagen åt vulgära mängder mat och godis. Jag är trött på påskmat. Jag skulle nöja mig med att ha endast julbord, påsken kan få något annat käk tillägnat sig. Ägg och lax var det som jag åt mest men nu får det räcka fram till jul. Förstår inte de som kan äta sådant här tiotusen gånger. En del kan gå på ett dussin julbord innan julafton och sedan leva på rester.
Efter matkoma vankades det groggbuffé och Guitar hero. Jag körde dock stenhårt på mina kompisar Caol Ila, Glennfiddich underbara whiskylikör och sedan lite Balvenie. Det är bra skit att ha tillgång till sådana godingar. På Guitar hero har jag något skiftande kvaliteter. Är bra på Cliffs of Dover men bra mycket sämra på Number of the beast. Den sistnämnda gör jag nästan pinsamt dåligt ifrån mig på. Är inte många notes jag får in där inte. Men man kan inte vara bra på allt.

Det bästa av allt trots sendrickande av Genever vid vickningen är att jag är långt från bakis. Jag är pigg som en nötkärna sånär som på en lite halvjobbig förkylningn i antågande.

På bilden: Jameson gör mig sällskap i soffan. Han fastnade i webkameran.

Lite lagom.

Epatuna

Färgskalan är grå, några vilsna snöflingor dalar ner och det är platt och ocharmigt. Hamnade här igår. Efter en seg biltur men med god musik som sällskap så såg jag Årby skymta och värmeverkets rök stiga mot himlen. Skönt att vara framme men bara för att ett antal jag tycker om bor här. Eskilstuna är i övriga aspekter inte i närheten så älskvärt som Sundsvall.

I och med att jag nu anlänt till Eskilstuna börjar nu mitt späckade schema. Det är bara att köra på. Till att börja med ska jag nu duscha.

Jag saknar.

?

- Varför tapetserade Roomservice hyllorna med hentai?
- Varför gör det så ont precis på det stället jag bröt foten just nu?
- Varför kan jag knappt hä upp tårna?
- Varför låter min rygg som den går av då och då?
- Varför har ingen diskat?
- Varför är det typ bara jag som ska underhålla vänskap hit och dit på distans?

... varför kändes det precis som någon drog ur all energi och luft ur mig?


Jag lyssnar helt enkelt lite på Sentenced och hoppas på bättre tider. Kanske beror det hastigt uppkomna vemodet på att jag ska imorgon bitti lämna min lägenhet och Sundsvall för en hel vecka i söder. Eller så beror det på något helt annat...

Nära, alldeles för nära

Imorgon klockan 13.00 efter alla treors projektarbetsredovisningar börjar påsklovet. Ett påsklov där det känns som jag passat in allt minutiöst. Men det är värt det. Jag får träffa alla jag tycker om som bor för långt bort. Och för första gången sedan jag flyttade hit är jag faktiskt lite pepp på sunket i Eskilstuna. Ska försöka se allt i ett nytt ljus så jag kan köra en snabbguidning för Fredrik. Det känns bra.
Jag har farit runt som en skottspole ikväll, har packat allt men kanske ingenting. Känns alltid som jag glömt något trots idogt avcheckande på en ambitiös packlista gjord i "anteckningar". Jag har också lagt in alla räkningar och det verkar bli en okej månad. Inget överflöd men helt okej.
Anhalterna den närmaste veckan är Eskilstuna-Rostock-Uppsala. När jobbets rutiner ännu en gång startar kommer det nog på sitt vis vara skönt. Efter påskolvet är det tio veckor till sommarlovet. Det är helt galet kort kvar, jag behöver det. Jag behöver tid att reflektera och till nästa läsår göra upp en tydligare målbild för mig själv. Det är ett under att jag lever fortfarande så här långt in på läsåret. Ibland känns det som man gör tusen misstag, jag hoppas bara ingen får grava men för misstag får man göra.

Jaja tillbaka till nu, ikväll bjuds det på tjockpizza och saft, roomservice och tidig läggdags. Kommer jag kanske till och med ha lite resfeber inför imorgon?


Minnesanteckning: glöm ej diverse bra skivor till bilen och ladda podden med opeth bland annat.

Det spösnöar ute och jag är trött.

Godnatt.

Ps. Gillar fortfarande bara Hey doctor. Men man kan inte gilla allt.

Märken på kinden

Jag hatar när man får märken efter tröjan, kudden eller vad det nu må vara som man sovit på. Jag har tyvärr sovit bort hela kvällen. lade mig på sängen när jag kom hem för att läsa, inte sova. Men jag somnade. Vaknade frusen någon timme senare. Gick på toa och satte mig i soffan. Vaknade av att mamma ringde och somnade sedan igen för att somna fram till Bygglov. Jag är fortfarande sjukt trött. Har ätit två ynka mackor till kvällsmat, något mer än så har jag inte orkat.
Jag tittar suktande på sängen.

... nu gör jag dock något vettigt. Jag lyssnar in mig på Witchcraft (måste se om jag gillar´t, Hey doctor är ju bra) och pysslar runt med diverse. Är också glad över att jag får extra fint sällskap sista kvällen i Eskilstuna och ännu bättre; sällskap i bilen till Uppsala.

Irritation

Folk får väl blogga om vad de vill, det finns inget jag kan göra åt det och således inte bör irritera mig över. Men modebloggar är tamejfan bland det mest värdelösa man kan blogga om. Dessutom är de flesta mediekåta och skulle nog mer än gärna vilja vara som Mischa Barton, Olsensyrrorna och vilka nu alla dessa "modeikoner" är. Framtidsdrömmen har gått från silikonbrud i Slitz till size-zero chic.
Sjukt tragiskt, tråkigt och ytligt.

Running up that hill

C.S.I avslutades med en av mina favoritlåtar just nu. Visst har jag många sådana för tillfälet men den här hör ändå dit. Jag kände hur jag rös av välbehag bara av de första tonerna. Jag anade vad som nalkades. Placebos version av Kate Bush´s låt är underbar. Även om texten egentligen inte är helt applicerbar på mitt känsloliv just nu så tänker jag på någon som stormat in i mitt liv och gjort att jag omvärderat hela mig och min syn. Min blogg börjar för någon utomstående att kanske likna en smörig Harlequinroman. Någon kanske till och med är van vid mina kärleksskeptiska inlägg och nu kommer det här. Inlägg där jag håller igen mitt egentliga inre som närmast kan liknas vid kolsyra. Allt, precis allt klaffar på ett sådant där bra sätt du vet. Det enda som inte gör det är den nätta geografiska skillnaden på 30 mil. Det om något är lite ohett kanske, men kanske bra också på sitt knepiga vis?


Tell me, we both matter, don't we?
You, (If I only could, be running up that hill)
You and me (If I only could, be running up that hill)
You and me, won't be unhappy

In my time of need

Hur härligt var det här då? Jag tar en ipren, lägger mig på sängen och lyssnar på musik. Tar du tvättstugan?
Jasså inte. Nej men då får jag ta den. Jag ska bara vila först.

... en inre hushållstvist. Ögonlocken är ändå tunga, magen ondar och tvätten är i full gång. En osedvanligt taskig kombination just idag.

Vad är det där vita?

Igår vårstädade jag cykeln. Jag min naiva klanta tänkte cykla idag. Det var så fint väder igår. Imorse när jag vaknade i ett kallt rum helt ensam så tittade jag ut och såg något vitt där ute. Stapplade mig upp med ett morrande och såg att termometern stod på några minus. Suck. Ingen cykel idag för då slår jag ihjäl mig.
Med lite optimism i tanken så är det nu bara 2 1/2 kvar. Även om denna dag inte är helt slut så börjar jag närma mig påsklovet. Ett påsklov som består i ett evinnerligt farande. Eskilstuna- Tyska landet- Eskilstuna- Uppsala. Ja, sedan ska jag hem också till Sundsvall såklart. Fast även det med en klump i magen när jag sätter mig i bilen och åker från Uppsala. Men nu ska vi inte tänka på det jobbiga utan det mysiga.

Kom precis på att jag har tvättstuga ikväll. Roligt.

Dagens låt Heart collector, Nevermore, underbar animering till:

Mercury

Fick för mig att lyssna på The show must go on med Queen. Låten ger mig rysningar ända ut i tåspetsarna. Det är en stor sorg att Freddie Mercury gick och dog på det sätt han gjorde.

Ja.. det var väl bara det jag ville säga.

Pitää

Jag vill skriva så mycket att jag spricker och ändå vill jag inte skriva ett dugg.

Men jag vill gå och lägga mig nu. Jag vill att dagen ska ta slut och att måndagen börjar och tar slut. Det blir liksom lättare då när man sakteligen kommer i sin vanliga lunk igen. Som nämnt blir kontrasterna söndag kväll kontra lördag kväll, måndag morgon kontra söndag morgon så starka att det ger upphov till klump i magen. Fast samtidigt i denna söndagsmisär då man blivit ensam igen så kan man finna ett väldigt härligt tillstånd och en äkthet som inte kan ifrågasättas. Det gillar jag.
Kvällens läge känns som tonårens oändliga olyckliga kärlekar. Varenda liten låt med någon tillstymmelse av kärlek ger mig associationer och blödigheten är ett faktum. Det är en otroligt ovan känsla det här men den känns som den mest naturliga i hela världen.

Trots kvällens oändliga vemod och missbruk av Sentenced så är jag glad. Glad över så många saker.

Och vi gör den grymmaste sushin.

Ångest

Navet är ingen kul plats. Speciellt inte en söndagkväll då man måste säga hejdå. Jag hatar det ren ut sagt. Saker och ting är så sjukt bra och bra saker vill man ska vara kvar. Min söndagstomhet är väldigt närvarande och för att råda bot på detta så lyssnar jag på Dropkick Murphys och äter Läkerol. Gör tillvaron lite roligare. Tänkte snart gå ut och fixa min cykel så jag kan använda den nu när isen försvunnit. Men först fortsatt glad punkrock med irländska toner och det skithögt.

... jag måste ha nya datorhögtalare by the way.

Havet och vi

Helgen går för fort men nu ska vi åka ut till havet.

Ge mig en dag till och en dag till efter det.


... mer inspirerad än så här är jag inte. Har viktigare saker för mig.

Elaka fredan

Mina kollegor har beslutat att inte ha elaka fredan längre. Jag har en dag i veckan då jag bli ordentligt pikad och retad men de har insett att det är lönlöst. Varför? Tydligen är jag så glad på fredagar numera att ingenting biter. Jag fortsätter dock med att hyvla av en och annan under resten av veckan. Fast även där är fredagarna fredade eftersom jag är på tok för snäll numera. Jag skäms nästan.
Jag har mycket att stå i idag. Mycket som ska fixas innan helgens begivenhet anländer. Handlas mat, vin, tandkräm och frukost. Jag ska göra en genomkörare med dammsugaren hemma och dessutom göra lite kosmetisk städning av badrummet. Jag måste också hinna lyssna på alla nya skivor som troligtvis och förhoppningsvis ligger i min brevlåda och suktar efter att få ljuda genom mina kära wharfedale.

Veckans random wiki

I materialismens klor

Ibland blir man sur på sig själv när man underskattar saker. Jag hade underskattat dagens föreläsning något å det grövsta. En man från Sida var här och hade en otroligt bra föreläsning om fattigdom och var ansvarsfrågan ligger. Det handlade om vad vårt handlande ger för konsekvenser. Inget nytt under solen tyvärr. Att vi handlar som galningar på H&M är dåligt. Det vet nog dem flesta. Jag vet det alltid men våra snåla hjärnor betalar inte mer för något likvärdigt. Jag önskar jag nu kunde säga att jag ska lägga om hela min livsstil och bli mer solidarisk. Problemet där är som med alla andra att man glömmer bort och kanske ibland förtränger. Våra problem är ingenting mot de outbildade flickor som sitter på något bomullsväveri. Utan rättigheter, ständiga sexuella övergrepp och det mesta som vi inte ens kan tänka oss. Ändå så glömmer vi så jävla snabbt. Jag blir förbannad på mig själv. Samtidigt vet jag att jag kanske inte kan gå och ha allt på mitt samvete. Men är det något jag bör ha på mitt samvete är det detta. Bara det att jag handlar mycket är ett stort no-no.

Jag tänker inte skylla problemen på storföretagen och deras chefer i flotta italienska kostymer. Det är jag som håller dem under armarna och det är min efterfrågan som styr. Utan mig som konsument skulle storföretagen inte ha en jävla suck i världen.

Det mest hemska i detta förutom att miljontals människor lever med starka kemikalier i dricksvattnet, sjukdomar, sjuka arbetsvillkor och förstörd jordbruksmark är att jag troligtvis med alla andra glömmer detta imorgon.

Mellan Stureplan och S:t Eriksplan.

Jag trodde inte och du trodde inte att det skulle hinnas med men det gjorde det. Jag gillar när jag får höra din hälsningsfras. Dock blev samtalet bara så långt att du hann mellan några stationer inom Sthlm. Annars brukar vi prata lite mer än halvvägs till Sundsvall. Men jag tycker om det ändå. Jag kan liksom somna bättre. Och det positiva med idag är att jag kan somna i anständig tid.



Godnatt och hoppas ni hade det trevligt.

... förstår att jag dedikerar ett helt blogginlägg till dig. Det är fan inte illa.

These little brown packages with good sound

Jag önskar jag kunde förklara målande exakt hur grått och deprimerande det är ute. Allting dryper av väta och himlen hänger ner alltför lågt. Behöver jag säga att jag glömde paraplyet hemma?
Kubals luft ligger i inandningsnivån och tanken att Sundsvall må vara vackert men har jävligt taskig luft vid sådant här väder livar inte direkt upp. Man nästan känner hur de mindre hälsosamma partiklarna tar sig ner i lungorna och lever rövare med lungblåsorna. Halsontet har inte gått åt något håll men dagen har gått framåt vilket betyder att det snart är fredag. Jag har dessutom tröstat mig på västerländskt vis; shoppat. Det var en go rea på cdon och jag kommer alldeles strax få hem ett roligt paket. Detta lilla bruna paket gör att min skivsamling får sig ett ansiktslyft. I detta lilla bruna paket ligger:

Dark Tranquillity - Fiction
Opeth - Blackwater Park
Opeth - Deliverance
Opeth - Damnation
Sentenced - The Cold White Light
Nevermore - Dead Heart In A Dead World

Allt detta för en spottstyver. Jag tycker det är sällan de har en sådan här bra hårdrocksrea. Oftast brukar det vara femtioelva diverse Best of med två hits och resten crap. Aerosmith, Deep purple, Led Zeppelin och andra klassiker verkar vara de största offren för denna styggelse.
Fakturor från cdon är de enda jag betalar utan ångest. Filmer och skivor är lite roligare än bilförsäkringen. På tal om bil har jag utan problem varit bilfri i två dagar. Jag måste bara vänta tills det blir torrare så jag kan städa ur fanskapet. GDS-hallen erbjuder ingen dammsugare. Taskigt.

Sundsvall ser lite ut som omslaget till Blackwater Park för övrigt. Det är nästan så att denna Opethskiva framstår som färgglad.

Vem fan sa på tal om inget att cd-skivan är död?

... bra mycket roligare att lyssna på riktiga stereon, ligga på golvet med skivans texthäfte i handen.

Jag har befriat mig!

Jag har försvunnit ännu en gång från Helgon. Detta skumma community som jag inte använde till något. Jag använder inte facebook heller egentligen men på något sätt känns det marginellt mer meningsfullt.

Idag ser man knappt ut för regnet som rinner på rutorna och himlen är gråare än grå. Pmsen är ytterst närvarande och jag känner mig lika livlig som laxen på sushin. Jag har väldigt ont i halsen och är trött i kroppen.

Klagar jag? Förlåt.

Överallt denna hockey

Det var grått och disigt idag. Det skyllde Sundsvallsborna på att Modo kommer till stan. Jag grymtar då förnärmat och kommer inte på något fyndigt att säga mer än att "det är tur att det är nåt hockelag här i stan i alla fall...". Då grymtar Timråiten. Man kan inte heja på Timrå. Roligt det där med Timrå förresten. Sundsvall har inget eget hockeylag i Elitserien och den för övrigt bespottade kranskommunen blir hyllad i hockey av dessa svallborna. Är inte det lite kappvänderi?

Jag tycker inte om Timrå. Punkt. Jag tycker inte om Färjestad eller HV heller. Och framförallt inte sthlmslagen. Hujja.
Hur som. Jag är inte den som pratar hockey, men omöjligt att undgå i dessa slutspelstider. Modo ligger i alla fall i skrivande stund fortfarande trea i tabellen och jag hoppas ju på en uppryckning.

Nu nog om hockey. Jag ska istället lägga mig i ett varmt bad och äta upp resterna av helgens chokladmousse. Inte illa, synd att jag inte har något vin och nej, jag tänker inte nalla av den fina Bowmoreflarran i hyllan.

Hepp hepp, chokladdekadens nästa.

PMS aight?

Tacka gudarna för Ben & Jerrys Chocolate fudge brown. Jag kom precis på orsaken till mitt opepp mitt i den ultimata peppens tid.

Choklad fungerar alltid. I denna stund kommer jag att tänka på detta citat, fast jag tänker på choklad såklart.

"Skål för alkoholen. Lösningen och orsaken till alla livets problem"- Homer Simpson.

Serenity painted death

Ont i halsen. Viva la fete, ingen hårdrock idag men beslutet ligger i min dell-dator inte hos mig. Helst vill jag höra smäktande låtar av Nevermore, Opeth eller Katatonia. Därför går jag till youtube, fransk synthpop i all ära men Opeth känns hetare. Frusen är jag också. Opepp men pepp. Det är tisdag och tiden är min största fiende just nu. Jag lever i tristessens trista klor och jag känner hur jag fullständigt kräks ur mig klagan och samtidigt fnitter och fåniga flin. Jag tror inte det finns en enda kollega som undgått min fredagssuktan och vardagsångest. It´s a pity.

Bilden är en total randombild från mobilen min. För övrigt en bild på min enda bandtröja.

Bjuder ändå på dagens bästa låt:

Äntligen!

Måndagen är snart slut. Fan så jag längtat. Jag kommer sova som en stock och argsint sucka när klockan ringer imorgon. Insåg precis att jag behöver ett lov till. Gärna lite solljus också. Köpte mitt första paraply idag, tänkte att det var på tiden nu när jag ska gå lite varstans. Det är helt genomskinligt sånär som på oranga fina blommor. Det är nästan att jag hoppas på regn imorgon men å andra sidan har jag inga stövlar och blötfot är ohett. I synnerhet när man börjar med morgonlektion.

Godnatt suckers, nu ska jag sova i min otroligt tomma säng och dessutom med min väldigt vuxna Hello Kitty-pyamas. (men du, har nästan kört i taket på vuxenpoängkontot den senaste tiden...)

Supermåndag

Himlen var, är grå. Sängen var, är stor och kall. Jag var,är ensam och suktande. Måndagen kan knappast erbjuda mer misär. Hade det inte varit för mitt numera konstanta glädjedelirium så hade jag nog fortfarande legat i sängen och tittat stumt upp i taket. Eller i värsta fall halkat ner på golvet och skakat i fosterställning. Kontrasterna mellan dagens morgon och gårdagens blev alltför påtagliga.

Och! Det blev inte bättre av att jag upptäckte att den enda kvarvarande parkeringen i centrum med 15 kronor ger hel dag är borta. Istället har det nu blivit tio kronor per timme och max två timmar. Jag fick ställa mig på Nytorget och betala hela åttio pengar. Gissa vem som ska städa ur bil inuti idag? Snart får jag inte stå på besöksparkeringen hemma heller utan tillsammans med 20 andra köa till den helt klart underdimensionerade parkeingen för oss boende. En snabb matematisk uträkning blir då att jag får en egen p-ruta om sisådär 3 år. Och då lär jag nog inte bo kvar där...
Nej bilen åker väck. Måste få iväg den innan sommardäcken ska på men måste samtidigt ha den när jag åker till Tuna i påsk.

... en fågel viskade i mitt öra att CSI Las Vegas börjar ikväll. Dessutom är vi snart en dag närmare fredag.

Do you dream of me?

Har letat fram Tiamat ur gömmorna. Wildhoney spelas nu för fullt och det är skönt.

Come down, slowly
I'm waiting by your side
Come down, carefully
I'm waiting by your side

I'll grab you when you fall
Down to the waking hours
Silent sweeps as golden corn
Down to the waking hours

How i wish that I could
Break into your dreams
Do I have the force I need
To break into your dreams

I hold you in my arms
Dimmed by scarlet morning red
I whisper in your ear
"Do you dream of me?"

Damn vad tomt här blev...

.. och då menar jag inte på bloggen utan här hemma.

Helgen har gått på tok för snabbt och nu är jag här ensammen och känner mig allmänt upprymd men blödig. Helgen har varit underbar. Den bästa av alla hittills och magkänslan säger mig att det bara blir bättre. För att bli otroligt utlämnande så måste jag bara säga att den känslan, eller känslorna, som infinner sig i min kropp och själ är ytterst sällsynta. Kan till och med hugga till med att de aldrig existerat. Jag har aldrig stött på någon som behandlar mig så bra och som får mig att bara vara jag.

... nedräkningen är ännu en gång påbörjad.

Denna väntan

Jag är värdelös på att vänta. Det är det värsta jag vet. Det värsta också i denna väntan är att jag väntat en hel vecka. Nu är det typ en och en halv timme kvar och en vecka känns mer lätthanterligt en några fjuttiga timmar. Jag försöker få tiden att gå och sitter nu och lyssnar på Heart collcetor med Nevermore. Snart får jag öppna flarran med Rawson´s retreat och sitta i soffan med en arm runt mig och en famn bakom.

... jag ska få en present idag också. Jag vet vad det är men lika glad är jag för det.

Hollow

Det var då sannerligen inte igår man lyssna på Pantera. Men det är trevligt. Hollow är fin. (kan man säga fin om Pantera? Det låter galet...)

Bort bort! Eller kallt kallt!

Antingen får det nu vara fortsatt kallgrader eller smälta fort som fan och inte slaska. Varför? Jag har tvättat bilen och vill gärna att den ska hålla sig ren och fin nu när jag är i försäljningstagen. Tänkte låna städhjälp av småsystrar i morgon eller fredag för interiörstädning.

Jag ber till vädergudarna.

Att maxa läget

Den senaste tiden har jag lärt mig maxa läget. Eller snarare fokusera på det som är bra, härligt och mysigt. Jag har inte tänkt på så mycket negativt alls för det finns någon som gör mig väldigt glad- varför då bemöda sig med att leka neggoleken?
Förra veckan hade jag ångest-tisdag men det var inget jag grottade ner mig i, istället pratade jag i telefon och fiskade komplimanger. Jag vet, det är inte alls min grej men det var skönt och det fick det där jobbiga ångest/panikpirret i benen att försvinna. Jag var ingen stjärna på det där med ömsesidighet. Du vet ge och ta just då. Fast det kändes som jag blev förlåten för den fadäsen.

Sista tiden har jag tappat konceptet, men på det där bra sättet. Kalkylering och det rationella tänkandet har fått ta ett steg åt sidan och det bästa i hela den kråksången är att jag har blivit gladare på köpet. Fantastiskt. Nu finns det många tankar och möjliga scenarion som inte alls skrämmer mig utan snarare får mig att le inombords.

Jinxar jag läget nu? Jag blir skrockfull men vad fan jag har varit hemlig så länge nu.

Det här med ledighet...

Det är superskönt visst men jag blir uttråkad. Kanske är det vitsen också. Få landa lite och bara vara. Det som händer dock mina vänner att jag slår knut på mig själv med sysslor. Nyss gick jag bland annat runt och fotade min lägenhet. Ja, jag är ju så stolt över min röda pärlspånt i köket. Sagt med en grym ironi. Detta är resultatet när man släpper lös mig med kamera i min egen lägenhet. Jag vet det är skittråkigt och nästan lite löjligt men hey, at least I´m not a fashion blogger.

Fyllt luckorna

Har nu tagit första steget mot uppdrag göra mig av med bilen. Jag har nu tagit ur alla skivor som låg där och min lilla skivsamling har nu fått luckorna fyllda. Jag har en skamligt liten skivsamling i proportion till mitt musikintresse. Vet du varför? Jo för att efter gymnasiet och en tung period så gjorde jag mig av med väldigt många skivor som jag inte ville lyssna på för de gav för många minnen. Nu förbannar jag mig själv och trots mitt motto att aldrig ångra saker så ångrar jag detta djupt och har så gjort i flera år.
Dock behöll jag guldkornen. Exempelvis min Paradise Lost-katalog som jag aldrig skulle få för mig att göra mig av med.
Jag har också insett att trots min lilla skivsamling har jag mycket då jag i mångt och mycket tillhör den skivlösa generationen. Många av min bekanta äger bra många färre skivor än jag. Jag är också en av få i min närhet som köper musikfiler. Ni vet sådana som kostar nio spänn styck.

För övrigt idag har jag gått och myst i mina egna tankar. Bland annat hur fan en festival kan bli så jävla handen i handsken för min del. Hur ska man hinna alla bra band? Bland annat har jag tänkt på sommaren, resterande framtid och även min otroligt peppiga nutid. Allt detta till tonerna av Nevermore. Japp du läste rätt.

Nu ska jag dock återgå till mitt skrivande. Satt på waynes och fick ett hyfsat utkast. Nu ska jag bara ändra dispositionen och meningsbyggnader som lämnar en del övrigt att önska. Som vanligt. Men jag skrev för hand. Sug på den.

Fika by myself

Idag ska jag nog ta med min eminenta dejt ipodden, ett block och en bok så ska jag lyssna på musik och alternera skrivande och läsande. Laxbagel och en balja latte. Jag ska bara få på mig en tröja. Träningsvärken från skottandet har gjort tröjpåtagning till ett heldagsprojekt.

Jag ska också recensera den svårrecenserande skivan jag har fått i min hand. Det känns också klurigt men spännande. Helt klart roligare än tröjan i alla fall.

Nya band till metaltown

Metaltown blir så jävla grymt- för min del i alla fall. Aldrig att en festival så väl sammanfallit med min smak. Nya band är:

CHRIS CORNELL (US) <- Blä. Spelar ingen roll att han sjöng i Soundgarden. Hans röst tål jag icke.

DANKO JONES (CAN) <- Yes. Mer drag får man leta efter och Danko Jones himself tackar man inte nej till.

CLUTCH (US) <- Ingen aning men hederlig rock typ?

DARK TRANQUILLITY (S) <- Fiction går varm hos mig. Nu fattas bara Children of Bodom så behöver jag inte ens mat i sommar.

DIE MANNEQUIN (CAN) <- Lät riktigt schysst. Bra röj. Schysst sångerska.

DEAD BY APRIL (S) <- Linkin park-sliskigt som jag inte kommer lyssna på.


Måste för övrigt säga att senaste In flames ger mig bra vibbar. Positivt överraskad typ.

Varför löste inte skidan ut tidigare?

Gör djävulskt ont att bara se detta. Nu ska österrikaren Lanzinger få ena foten amputerad. Shit alltså.


... det borde funnits tillräcklig kraft för att skidan ska lösa ut. Hm.. undrar vad materialaren säger nu?

De senaste dagarna

Har ägnats åt hårdrock, mys, vin, god mat, groteska mängder snö och således ett grymt skottande. Jag har också åkt skidor och druckit jäger, åkt dubbelsvart backe med stil och nyss kommit hem från stugan. Helgens begivenheter med Fredrik avlöstes väldigt raskt på söndagen till fjällstugeaktiviteter. Jag får en föraning om att detta sportlov kommer gå snabbt.

Bilder från diverse aktiviter kommer strax. Ska bara självdö någon timme.


Revidering: Bilderna lägger jag inte upp här men ni kan titta i mitt facebook-album (ja, det går även om ni inte har konto där)

Till bilderna