¿Que pasa?

Tänk er känslan av att vara både bakis och ha migrän. De flesta sinnesintryck är otroligt ansträngande och får mitt huvud att snurra och bulta. Jag kan heller inte ligga på höger sida om jag inte har en mjuk kudde för bulan gör ont.

Jag kan inte göra något i mer än fem minuter så gissa vad min dag bestått av? Sova som en klubbad säl. Jag har sovit och sovit, jag är så sjukt jävla trött. Jag vill att min hjärna ska sluta vara groggy nu. Hur jävla hårt kan jag egentligen ha slagit mig? Måste ha varit mycket hårdare än vad jag kände med bedövning i kroppen. Eller så blev helt enkelt återhämtningstiden för min stackars grå fördröjd på grund av fyllan.

Fantastiskt vad man råkar ut för ibland. Och nej, jag har inget mer spännande än detta att rapportera.

Vilket mörker

Läkaren ordinerade att inte sitta vid datorn, anstränga mig, läsa eller titta på tv. Nu håller jag med honom. Jag mår dåligt av det, riktigt dåligt. Men det sämsta är att jag mår dåligt av att lyssna på musik också.

Vilket mörker.

Nu kan jag inte sitta här längre.

Stämpelkort på akuten?

Tillbringade kvällen på akuten efter lördagens dörrfadäs som inte var ett fall. Diagnosen efter diverse obskyra undersökningar och ct blev en redig hjärnskakning.
Kvällen var ett misslyckande från början till slut men efter timmar av hunger och tristess blev jag hämtad av herr Eriksson som skjutsade mig hem men med mellanlandning på Max. Max har aldrig smakat bättre.

Jag mår dock illa och är yrslig och huvudet dunkar. Inget roligt alls.

Min Katatonia-skiva och Haunted kom idag. Med Haunted följde dessutom ett signerat kort med, lite klistermärken och en poster. Bra? Jatack.

Inte lika glad del 2

Trodde jag vaknade än mer bakis imorse än vad jag var igår. Problemet var dock att det inte kändes helt som att jag var bakis.
Huvudvärken strålade från en enda plats i huvudet och det var där handtaget från en av Avenyns dörrar som jag fick i huvudet. Någon släppte på en spärr och dörren kom mot mig. Det gjorde asont, även med rätt bra mängd sprit i kroppen.

Under dagen har känslan av yrsel förvärrats och jag är illamående. Jag ringde sjukvårdsupplysningen och hon frågade hur jag sovit och annat. Hon sa att jag skulle kontakta min vårdcentral. Ett ytterst exemplariskt fall av hjärnskakning tyckte hon det lät som. Med viss hjälp av alkohol. Hon sa att jag borde ha slutat dricka när jag slog i, var ju på väg och svimma men tyckte att jag själv överdrev.

Detta kan förklara varför jag, efter att ha vaknat vid halv åtta, totalslocknade igen i sex timmar utan att ha någon som helst koll på verkligheten. Jag blev chockad när jag vaknade två på eftermiddagen. För att dessutom under resterande dag sova hela tiden och ändå kunna sova vid halv tio. Även inatt sov jag otroligt djupt.

Mitt huvud vinglar och alla ljud är obehagliga. Jag trodde jag fått en tvådagars, tji fick jag. Men en tjusig kraftig bula har jag.

Inte lika glad

Vaknade med både kläder och smink på. Smidigt!

Gick dessutom hem helt ensammen den långa vägen från stan inatt. Smet från de två som pepprade mig med öl. Jag citerar herr Schiller "Vad skulle mamma sagt om det? Jo hon skulle vara fly förbannad!". Inget att argumentera mot.
Så här i efterhand kan jag säga att det blev för mycket och för länge. Hemgången var upplagd för katastrof även om den om den blev utan.

Kan jag bara få halvdö en liten liten stund? Jag är inte lika kaxig och snygg idag. Den som kom på idén med sotade ögon glömde att folk kunde bli fulla. Sotade ögon är inte ett dugg snygga dagen efter. Jag slänger in en aktuell bild, kontraster mot igår tro?

I found a beer at Ica...

Folkis.. but still.

Man blir så här glad då.

Kolla mina finska puffkinder. Scnyyyyggt.

Dagens skämt

En kvinnlig fotograf och någon som skrev. För vad glömde jag bort.
Hur som, med min randiga strumpbyxor blev jag stoppad vid ån. Fotograferad och utfrågad om dagens outfit. Hjälp mig någon tänkte jag. Mitt intresse för detta kunde inte ha varit lägre. De frågade mig var mina saker kom ifrån och jag svarade. Tänkte ännu en gång hjälp mig. Min snyggaste grej idag förutom kofta och strumpebralla är min ständige vapendragare Billabong-väskan. Den är fy satan så snygg. Den namedroppar jag mer än gärna.

Ha i åtanke att jag avskyr modebloggar och uttrycket Dagens outfit. Jag klär mig som jag själv vill. Att då få ett "erkännande" på detta kändes inte bra. Jag anser att det inte finns något rätt eller fel, bara fulare och snyggare men det är upp till var och en.

Ser ni många randiga strumpbyxor i höst, ni vet vem som hade det först och rätt. Eller inte...

Jag hade för övrigt fika från helvete, ett helt jävla dagis med tillhörande päron satt på Barista. Inte ens iPodden hjälpte upp min tillvaro. Barnskrik gälla som tanters sång i kyrkan gick igenom. Jag kunde inte koncentrera mig utan jag fick i mig min macka och chai latte och gick sedermera. När jag plockade ihop min grejer och gick ut så såg jag i ögonvrån hur även familjerna med barn packade ihop. De var mig sedan i hasorna ända till Lagerhaus. Bittert javisst.

Jag kom nyss hem och insåg att jag som den stjärna jag är glömde köpa kvällens öl. Ingen Kilkenny eller Samuel med andra ord. Jag får ta whiskyn eller rödtjutet, eller vodkan men nej. Rödtjut tror jag banne mig. Det är tur att man har sprit hemma. Dock börjar det sina.

Nu blir det Dropkick Muprhys och Volbeat kvällen lång. Men ingen öl. Bittert javisst.

Jag har sparat! Jag har shoppat! jag kan ändå äta.

Min största tillfredsställelse just nu är att jag har kunnat lägga undan tvåtusen spänn på alpinkontot (skidor och säsongskort that is). Det är skönt att känna att man kan spara och att det sedan går till något väldigt bra. Samtidigt som jag har kunnat handla ett någorlunda dyrt bälte och en någorlunda dyr tröja och annat tjafs. Även om själva shoppingen faktiskt inte kommer i närheten av sparandekänslan.
jag kommer även denna månad att handla mat via Matservice, göra stora laddningar mat och bara köpa annat vid behov. Det gjorde att månaden blev bra mycket roligare. Kunde gå på afterwork närmare nästa lön än den som varit, gått ut och käkat och jag kunde skämma bort mina småsystrar (vilket jag gör vare sig jag har mycket eller lite pengar ändå).
Att göra sig av med bilen är skönt, den allmänna känslan jag har är inte att saknar den utan att jag slipper den. Bilfan gav mig magsår och nervösa ryckningar.

Dagens plan är att lyssna klart på In Flames, dricka upp teet, äta upp moroten, duscha och sedan dra mig ner till Barista och inta lördagsfrukosten där. Jag ska sedan besöka Gröna skylten för att köa lite Samuel Adams och Kilkenny för kvällen. Och HM för långärmade toppar.

Fan vad bra A sense of purpose är. Jag har tamejfan lyssnat på skivan i ett halvår nu tror jag och inte är jag trött på han. Precis som med Katatonia och Opeth. Fast dessa två sistnämnda kan jag lyssna på alla skivor utan att tröttna... i flera år.


Helt galet. Helt smaklöst och så icke eftersträvansvärd extravagans för 170.000 kronor natten, enbart för att få sova och skita i marmorholk, till syvende och sist.

Hepp hepp

Min freeride-blogg går bara att kommentera om man är medlem där. Jag skriver väl här också så ni som klagat får kommentera. Alla glada? :D

Dagens inlägg i alla fall, direkt kopierat därifrån:

Idag fick jag lön. det första jag gjorde var att gå ner till Moyo som haft den goda smaken att flytta in i samma hus som jobbet. Tänkte köpa Sessions-understället men ångrade mig på grund av dess tunnhet. Dessutom kom jag på att en sådan sak som underställ är perfekt att önska sig i julklapp.

Istället kom jag ut med en tröja och ett bälte från Volcom. Senare under dagen gick dessutom min strumpbyxor sönder så jag sprang ut på stan igen och handlade tre fina strumpbyxor, fina tjocka i bomull och ull. Hittade och tre par trosor som gör sig bra på bild och på mig. Jag tycker jag lyckades rätt bra med shoppingen idag men nu är det slut sånär på att jag ska köpa två långärmade toppar a´98 kronor på HM. Där jag dessutom har ännu en premiecheck. Resten som jag inte behöver åker in på det alpina kontot. Det är en dyr säsong, en dyr sport. Men vad gör det när det ger mig fullständig livsglädje?

Jag har dessutom festat på en Guiness ikväll. Den ölen är guds gåva till mänskligheten. Imorgon blir det mer än en öl, min mission är helt enkelt att supa (gillar det ordet även om jag inte helt bokstavligen ska supa). Det blir ett debutbesök på Aveny. Har hört både bu och bä om stället.

Nu; skidfilm, mysbralla och te. Jag ser fram mot nya Free radicals by the way och snart får nya Åka skidor dimpa ner i brevlådan tycker jag.

Ps. det blev Heroes iställe för skidfilm.

Tandläkaren

Hu, den 2 oktober ska jag till tandläkaren. Jag fasar. Jag har inte varit där på hur länge som helst och jag tror att jag har ett hål. För att inte tala om mjölktanden, ja mjölktanden som krånglar. Undersökningen kostar mig en femhundring, egentligen 800 men det ar nåt med tandvårdsreformen som gjorde det billigare. Någon pott för dem under 30 eller så.

Jag ska blåsa munnen, sätta in tänder av titan som inte krånglar och sen är det klart. Inte ett dugg estetiskt tilltalande men funktionellt.

Eller för att inte dra saker till sin spets, kan man inte få bli sövd?


Dagens reflektion från en elev:
- Vad heter du? Skog va? Nej just det det var hon den andra Sanna...
- Sannie?
- Ja just det
- Ja hon heter Skogh
- Vad heter du?
- Jungell
- Äsch jungell och skog är typ samma sak.

Han har en poäng i det må jag säga.

Ps. om du får upp en ruta på msn där mitt namn och min yahoo-adress står så är det bara jag som bytt bort min urgamla sakurahime till min yahoo-adress på msn.

Har typ flyttat

Orkar inte uppdatera helgens göromål här. Ni vet mitt andra hang-out. (ja freeride)

hej temablogg

I en temablogg spammar jag inte mig själv, det gillas.
Min freeride-blogg är riktigt kul att skriva på.

Satan i gatan, ljuddesign!

HÖRLURAR! BLUNDA!

Så schwajnigt coolt!

Vive emptiness, The great cold distance, Tonight´s decision och Last fair deal gone down.

Katatonia när det är som bäst. Framförallt de två förstnämnda.

I saw it coming but I ignored it

Jag är i ett vakuum och jag tror jag somnar snart.
Allt är lugnt och skönt, Katatonia spelar i bakgrunden. Min depplåt My twin. Förbannat bra låt, trots att jag är långt ifrån deppig.

Jag kan kanske ha chansen men vill inte, på tal om ingenting. För drygt ett halvår sedan så sa jag samma sak. Jag ville inte. Men jag gav det en chans och helt plötsligt var jag fast och beroende. Och jag pratar inte om droger. Nu vill jag leva som jag gör i precis detta nu. Inga egentliga förpliktelser åt något håll, jag kan ha oplanerade helger och ett liv där jag bara får känna mig fri. Jag vill kunna vara i paradiset, i fjällen that is.

Jag känner mig inte ensam och miserabel. Jag känner mig stolt och lagom ensam. Sådär bra ensam som jag tycker om. Min största stöttesten här i stan är inte bristen på förhållande utan det är att hitta folk att hänga med och ha roligt. Sällskap i alla former utom förhållande. Förhållanden kan man ha sedan. När jag skriver det såhär kan det låta som jag försöker lura mig själv, ja kanske intala mig själv. Det gör jag inte. Men det är lätt att vara efterklok och se kontrasten mot nu och då. Jag är fascinerad över mitt sätt att se på saker och min inställning till att ha något mer beständigt. För tillfället är jag för rastlös. På drygt ett år skakar man inte av sig den rastlöshet som växer fram ur ett förhållande som startade på gymnasiet, speciellt inte då halva det året gått åt till ett annat förhållande. Jag har mycket bättre självkänsla utanför ett förhållande, jag har bättre självförtroende och jag mår rent allmänt bättre. Är inte det lite fel? Ska man inte ha någon som gör allt detta bättre? Med det inte sagt att någon tryckt ner mig men det är något rent subtilt i attityder som gjort att jag tappat greppet om mig själv. Uppoffring in absurdum. Ohett och frustrerande.

Hemskt!

It´s hideous my love, just hideous.

CDON:s nya design. Sidan ser ut som det är för barn och jag får läskiga WindowsXP-vibbar.

Hög nivå

Har gjort en sköldpadda av kludd. Det får man göra. Ikväll är det föräldramöte. Pepp? Seriously...

Jag älskar när pappa ringer och säger att vi ska till fjällen

Jag längtar till helgen med andra ord.

Nu är jag sur

... nu vill jag dra till fjällen och jobba. Lyhördhet och kommunikation någon?
Det brinner för mig. Det som händer och hänt nu i början är inte acceptabelt och går emot varje del i min kropp.

Statistik

Förra året skrev jag 154 inlägg om skidåkning.

Uppdelat på:
23 om skidsug
54 om vistelse i stugan
77 inlägg om utrustning, Anja eller annat skidrelaterat

Därför har jag startat min freeride-blogg. Renodlat skidnörderi.

Hej kånken och sydväst

Eller inte. Tanken slog mig om min och Caisas fjällvandring nästa år. STF tänkte jag raskt. Nu är jag medlem där och till en billig penning också. 125 riksdaler för ett år är inte farligt. Jag spanade även ut en rutt och det lär blir mellan Saltoluokta och Kebnekaise som tänkt. Bra med fjällstationer och Kebnekaise måste man se. SJ hade grymt bra paket som inte kostar skjortan. Mys.

Vita skor

Jag glömde spola skorna igår. De var helt vita. Tur att dessa dojor inte bryr sig. Etnies till trots.

Och snart öppnar Moyo i samma hus som jobbet. Livsfarligt.

Sen så kommer det rapporteras här å

http://www.freeride.se/blog/akherousia/

När säsongen kickar igång eller det händer något extraordinärt som bara har med skidåkning att göra så skriver jag där också. Tror jag. Vi får se.

Fullsmockad helg av lycka

Började gårdagen med ohet tvättstuga, avslöste det med lyxfika ensam på Barista där jag blev uttittad och sedan blev det fest nästan hela natten. Idag har jag fått vara i den miljön där jag trivs bäst. Smutsig, arbetande och ute. Att stå och slänga sten i en gyttjepöl för att stabilisera upp underlaget var underbart. Jag var ensam tjej och jag skrattade åt de råa skämten. Jag känner mig aldrig felplacerad i sådana lägen. Jag har druckit kaffe ur termos och jag har fått titta avundsjukt på alla som åkt nerför backen. Jag kom hem, badade och fick filmsällskap. Lagom nivå med "Mitt stora feta grekiska bröllop" och Ben & Jerry-glass. nu måste jag dock duscha igen för jag glömde tvätta håret. För övrigt blev mitt badvatten lerigt och dant. Fyfan vad härligt.

Jag kan inte känna något än extrem lycka nu. Trots frustration över allting som har med åka utför att göra.

Ps. på grund av hur säsongen närmar sig med stormsteg så har jag beslutat att lägga tatueringen på hyllan. Jag tänker inte försaka något som rör min vintersäsong. Så det så.

Lerigt, kallt och underbart

Dock var det ingen som vill låna ut en hoj till en fullkomlig rookie och jag förstår väl det. Satans fina cyklar och satan vad jag blev sugen på att skaffa en beggad down hill-cykel. Nästa år ska jag fan åka nerför även på sommaren.
Även om jag blev utan down hill-tjusningen denna gång fick jag åka fyrhjuling och vara med att förstå en down hill-bana. Vi grävde, dränerade och lade sten där det var som blötast. Vi avslutade dagen med finmiddag på Sibylla och nu ska jag ta mig ett stadigt bad. Jag är lerig, kall men glad. När jag satt lerig på fyrhjulingen högst upp och såg ut över halva Västernorrland och halvvägs till Finland, ja då var jag lycklig. Att flytta hit är utan tvekan det bästa jag gjort.

Ursäkta oskärpan men det var kallt så min finmotorik fick stryka på foten.

Det är lätt att få storhetsvansinne

Det var förbannat trevligt igår. Innan Jimmy och Andreas dök upp gjorde jag en för stark white russian. Blev äcklig. Sedan levde jag på Famous grouse resten av kvällen. Jag bjöd av den men även min fina Members. Måste ju få gästerna i humör.
Att dricka whisky en hel kväll var mindre klokt kanske men bakfyllan är inte helt oäven. Har lite ont i huvudet men annars är det helt okej. Ska till och med åka till Skönviksbacken idag och beskåda down hill-cykling. Kanske även får testa. Ankarlift och cykel. Det är en ny kombo icke beprövad av mig.

Någon måste snart tala om för mig att jag är ful som stryk. Den senaste veckan har fyllt på bekräftelsekvoten till max. Det är lätt att få storhetsvansinne. Och jag vill inte krossa några pojkhjärtan. Jag vet inte vad som har hänt och med risk för att låta självgod så låter jag bli att spekulera. Eller snarare, jag vet inte vad som hänt så därför låter jag bli.

Notera att mitt så kallade spritlöfte sprack hejdlöst. Det där emd att bara dricka öl, ja igår intog jag inte en enda öl. Bara sprit på fyrtio volymprocent. Jag är en hycklare.

Jag hittar lik i garderoben

Den här stackars korsetten är storlek 34. Jag hittade den nyss när jag letade efter något annat. När jag tog på mig gick den sönder över bysten men int eöver magen. Jag tror att jag blev glad för det men numera bryr man sig inte om såna petiteser som storleken på sånt.

Det är ett fint plagg men jag kan fan inte ha det ute bland folk längre. I gymnasiet ja. Men nu ute på krogen? Nej. Ute på krogen med en kollega? Ännu mer nej. Ute på krogen i en stad full av elever? Definitivt nej. Dessutom är det inte min grej att visa så mycket mage. Man kan inte slappna av då även om korsetten gör sitt jobb. Men ge mig halloween så åker den på. Ska bara laga hakarna först. Ikväll blir det istället min fina röda Space invaders-topp. Nördigt jag vet. Hett jag vet.

Kvällen kan bli farlig för morgondagen. Snart kommerJimmy och hans granne hit med whisky. Fan när jag hamnat i självsvängning, vilket jag gör lätt, så finns det lite som stoppar mig. Om en fest är på väg att avstanna och jag är pigg är jag den första att protestera mot att avrunda. Och tyvärr så brukar jag lyckas.


Suck. Vi ses i dimman. Imorgon är jag nog död under ett antal timmar.

Ps. det funkar fan aldrig att avge ett någorlunda realistiskt icke sprit-löfte.

Kvällens låt: Dimma över Mångsbodarna med Sportlov. Samplat speakern från Vasaloppet. Musiken är inte helt min påse men texten är rolig:

[...]spänn på dig skidorna och välj ni vapen i hast
bandyklubba, ispik eller vässad curlingkvast
ge dig ut i spåret för att bränna, skövla och hugga
våra gitarrer skall täcka dig i dimma och i skugga

jesus kristus - jag vet att du är ett skämt
men jag tänker inte udda vara jämt
kristi lära - världshistoriens sämsta sak
hade du levt idag hade du diggat linkin park

Skivan heter Offerblod i vallabod. Klockrent om du frågar mig. Och en till del av en annan låt:

med stearin och klistervalla
får vi visioner av os-femmilen
ljusen släcks och ropen skalla:
"Satan är bäst i den klassiska stilen!"

Jag gillar inte black metal på grund av allt tjat om religion och fan och hans moster men här blir det så humoristiskt. Lever jag imorgon ska jag göra ett helt inlägg om Sportlov.

Det är kontrasterna som gör det

Fika på Barista. Tv-spelsboken och allmänt lugn och ro. En kille sitter strax bredvid med sin killkompis. Han sneglar på mig ofta och jag skrattar inombords. Tänk om man hade mer mod eller någon annan hade mer mod. Man skulle känna fler människor. Jag hörde hur de började prata tv-spel när de såg min bok. När jag rotade i väskan och mina nycklar åkte ur med Scott-nyckelbandet startade han en konversation om skidåkning. Inte ett dugg diskret men roligt. Jag fortsatte skratta inombords när jag skulle gå och jag såg hur han följde mig med blicken. Min fråga för mig själv är- när hände detta? Eller är det först nu jag kanske utsrålar en annan säkerhet och kan lägga märke till det? Jag tvivlar på att jag blivit snygg, karismatisk eller vad det nu må vara bara sådär.

En annan reflektion på Barista var att jag saknar tjejkompisar häruppe. Det satt ett gäng på fyra tjejer på den stora upphöjda puffen. Att ha ett järngäng som alltid tar en lördagsfika. Det är eftersträvansvärt. Tror jag. Jag har alltid haft lite svårt för tjejers förhållningssätt till saker. Även om de tjejkompisar jag har inte är så. Men det finns en anledning till att jag har mest killkompisar. Och hur får man tjejkompisar i en ny stad? Killkompisar är lättare, börjar med att man kanske dejtar men slutar ändå någonstans som kompisar för det var något som inte stämde. Fast trots det så efter några sådana dejter ses man inte mer. Oturligt men sant. Gäller dock inte allt och alla och jag vill inte stryka det nuvarande läget över den kammen. Nejdå inte alls.

På bussen hem lyssnade jag på Amon Amarth, nu lyssnar jag på Amy MacDonald. Det är djävulskt skön musik. Båda två fast på helt olika sätt.

Lördagmorgon

Jag har hunnit tvätta tre maskiner, varit på morgonpromenad och kollat på Heroes. Promenaden var morgonens bästa. Klockan åtta var jag ute och traskade och det var helt tyst sånär på någon som spikade någonstans. Träden har börjat gå från grönt till gult, en del är redan röda och fina. Luften var krispig och jag piggnade till på stört.

Planen för dagen är att lägga in sista tvätten i torktumlaren och sedan ska jag ner på stan. Tänkte dejta min iPod och nya Close-up. Tror jag tar med Åka skidor också. För säkerhets skull. Barista är stället för dagen och jag ska leta fram en halsduk. Fatta vad skönt!

Jag har glömt...

Idag hade jag en enda lektion. Hela den här veckan har varit helt jävla fucked up. Elever soms ak fotas under lektionstid, jag ska fotas och utbildningar som blir inställda. Jag har inte fått en bra start.

Den enda lektionen jag hade, mediekunskap, har jag dessutom gjort klart för dem att jag är en hagga. Eller subba om du väljer det ordet. Det är inget fel på klassen i sig, de är glada och livliga. Dock vill jag inte skrika ut namnen högt vid uppropet. Framförallt inte med min hosta. Jag blev riktigt arg och dundrade med både dörr och bok. Jag skrämde dem med tidigt prov och jag ställde krav. Detta hemska! Boken dunkade jag så hårt i bordet att jag själv nästan blev rädd. Men jag tänker då fan inte tolerera den ljudnivån i klassrummet för det finns elever som vill lyssna. Ja, nu har läsåret börjat på riktigt och förra året gillade inte eleverna mig i början men sedan mjuknade dem... men fråga inte någon nu vad de har för åsikt om mig. Bitch, hagga, subba, kärring... kärt barn har många namn.

Nu ska jag sova. Eller först titta på lite mer skidfilm fast på youtube.

Mitt i Vast-filmen från Peak hittar jag...

.. detta. Fyfan vad glad jag blev! Men ännu ingen Kask-mössa. Still looking.

Jag plågas inombords och utanpå, upp och ner. Att kolla på skidfilm i mitt tillstånd är som att visa en Marinella för snubbarna på navet. Förra året så tittade jag på skidfilm i juni och juli, detta har dock inte gjorts i år. Vast-filmen jag glor på nu tillsammans med Free radicals tittade jag på med diverse ragg (okej två stycken) förra året. Det var bara jag som uppskattade dem helt, filmerna inte raggen. Ragget ifråga ville hångla men det ville inte jag så därför var det icke ömsesidigt ragg. Jag ställde för fan bara upp med sovplats. Soffan. Och jag ockuperade soffan för jag var skidsugen strax innan midsommar.

Fan jag går under här. Det snöade fint i en film och jag fick ångest. Hur kan man vara så mitt uppe i något egentligen? Jag är besatt. Skulle jag ha ännu mindre vett skulle jag ta tjänstledigt under vintersäsongen och bo i stugan på heltid.

Nu tillbaka till den varma saften och porren.

Skidfilmer+raggmunk=sant

Ska äta gårdagens hemmagjorda raggmunkar och titta på två sprillans nya skidfilmer, en från Åka Skidor och en som jag fick från Team Sportia. Vilken fredag säger jag bara! Jag ska kura in mig i filt och hoppas på att sluta frysa och jag ska tända ljus och kolka i mig te.

Alltså det är fan kallt nu. It´s lovely, just lovely. Bara jag kan hitta min Kask-mössa...


Ps. blev så pepp att se all denna mentala plåga så jag letade fram min Free radicals också. Mys.

Plugg!

Jag har den senaste tiden haft en gruvlig längtan att få plugga lite. Besöket på reklambyrån Frosting gjorde inte saken bättre. Nu slog jag slag i saken och sökte Medikommunikationsvetenskap mot varumärken och Grafisk teknik: digital och tryckproduktion. Båda distans och båda på MIUN. Perfekt.

Satan i gatan dock att studera.nu inte hade mina föregående akademiska poäng. Jag mailade och frågade vad som stod på.

Jag längtar riktigt faktiskt.

En annan sak till. I måndags då jag åkte ner till Stockholm för att gå på utbildning så blev den inställd varpå jag fick en dag i huvudstaden vår. Som jag ogillar efter ett par timmar, om det ens hinner gå så lång tid. Jag ringde Carro och medans hon satt på tåget från Eskilstuna så gick jag till mitt gamla jobb. Mitt underbara jobb på Rabén & Sjögren. Hälsade på Ylva och fick beröm för min insats. Jag blev generad men otroligt stolt. Jag fick också en viss längtan tillbaka. Att sitta med barnböcker och omges av alla det är underbart. Eller att bara sitta i produktion, det kände jag även idag på Frosting.

Men jag vet också att när jag är "ute" längtar jag in i undervisning. Jag har en svår nöt att knäcka vad gäller examen, ska jag ta lärarbehörighet eller ej? Först har jag åtminstone beslutat att skrapa ihop min Informationsdesigexamen. Borde gå alldeles utmärkt parallellt med jobbet. Inget mer CSN kan jag lova. Hade jag haft hackerskills hade jag mer än gärna hackat mig in och raderat varenda skuldregister. Och skaffa en böjning åt pyromani för att bränna all möjlig backup.

Jag gillar verkligen inte den där Palin

"När hon grillades om sina åsikter sade Palin att hon trodde på Guds `stora plan´ för världen och utstakade en hård linje mot Ryssland."

Satan i helvete vad jag inte vill att McCain och Palin blir valda. Jag trodde de hade lärt sig något från Irak men dessa tror ändå att detta är av godo och har inga som helst intentioner att dra sig ur. Och denna kristna höger... it makes me sick.

Japp. Det var dagens stora irritation över världsläget tillsammans med att Idol-hysterin är igång.

Damn!

Jag hittar inte min bästaste Kask-mössa någonstans. Hoppas hoppas den är i stugan...

(ja imorse var det 3 ynka grader, mössa hade suttit fint)

Dagens bästaste låtar däremot blir:

Amon Amarth´s Twilight the thunder god (typ lite fin melodisk dödsmetal)


Och självfallet Dolving och hans orkester med den fina visan Moronic Colossus (svensk thrash som bäst)

"Hej jag ringer från Amnesty, stämmer det att du varit medlem hos oss tidigare?"
"Ja"
"Kan man värva tillbaka dig?"
"Absolut, jag har bytt bank så därför försvann jag, sen glömde jag av det"
"Jättebra!"


... sådär ja, tur att människor har register för jag hade helt glömt av Amnesty när jag flyttade till Sundsvall. Framförallt är det roligt att dem blir så uppriktigt glada för att man dessutom vill skänka mer än bara månadsavgiften. Hey, den är på tjugo spänn och den räcker en bit. Man kan sticka till lite extra. Det har i stort sett varenda människa i Sverige råd med. Jag vill köra med Rädda barnen också, ska bara komma ihåg det. Det är min största miss.

Bug i skärmen

Jag har en spindel på runt 3 mm i min skärm. Antar att den är stucked mellan skyddsglaset och själva skärmen. Undrar hur fan han tog sig in och han lär inte hitta ut. Spindellik har jag snart med andra ord. Det är något irriterande att den kryper omkring sådär.

Vad roligt. En annan rolig sak är nya iTunes med Genius. Den plockar ihop låtar den tycker passar ihop. Får se hur det fungerar.

Konsten att lura sig själv och att bli irriterad

Gårdagskvällen var veckans bästa, i stort sett. Jag lagade mat, var pigg och hade någon slags minijulafton. Jag fick paket och en tidning med massor av ny musik. Jag hade godis med tillhörande Mumin-figur. Badkaret fick sig en visit och jag lyssnade på Amon Amarth. Sedan ringde det och jag pendlade mellan irritation och att börja skratta högt, vilket inte alls var lämpligt kan jag lova.
Det finns få saker jag finner mer avtändande än svartsjuka och att någon tränger in mig i ett hörn av orsaker jag inte kan se. Det är också ohett när någon dunkar sig för bröstet att den haft rätt och säger sig känna mig. Framförallt då man faktiskt vet att det är fel. Men jag besinnar mig och låter det gå. Att räkna med att alla fungerar som en själv är nog för mycket begärt. Jag må vara känslosam men i många fall ser jag saker för vad dem är.
Det som hände för tre-fyra veckor sedan är för mig historia och jag tänker inga nostalgiska tankar. Det känns som allt hände för väldigt länge sedan eller knappt att det skett alls. Mitt dåliga samvete gnager i mig vid denna insikt. Jag har lurat mig själv. Jag har velat tro och velat ha men innerst inne har jag inte velat riktigt helhjärtat. Backspegeln är så enkel att titta i.

Moronic colossus

I nya Close up läste jag en intervju med All that remains, ett av metalcorens starkaste namn. Den intervjun gav mig gåshud och nästan en liten tår i ögonvrån av stolthet. Vi svenskar är grymma på metal, det vet jag då större delen av min musiksamling består av väldigt många svenskar och dessutom starka sådana. Men när ett band från nordöstra USA säger detta blir det känslosamt. Det är ofta jag läser nuförtiden att svensk metal framförallt från mitten av nittiotalet med akter som At the gates, In flames, Entombed, Grave och en herrans massa andra stått som förebilder. Göteborgssoundet är vida känt över världen, ungefär som Bay area thrash eller grungen från Seattle. Lilla Göteborg.
Det är grymt att vi har en så stor musikexport i metal. Fortfarande, även om det är som All that remains säger att resten av världen hunnit ikapp. Dock måste sägas att metalcore inte hör till min favoritgenre. Jag föredrar i mångt och mycket nordeuropeisk metal utan suffixet core för det är en skön moll och ingen halvgnällig skönsång mellan growlen. Men sen finns det alltid undantag. All that remains har gjort en och annan bra låt och Killswitch engage "Alive or just breathing" är väldigt bra.

Jag gillar Haunteds och Amon Amarths nya. Some nice shit.

Dolving är grym. Han och Mikael Åkerfeldt skulle helt klart få hångla med mig men de är gifta båda två och gifta män låter vi bli. Vilken moral va?



(min blogg är plottrig och ostrukturerad för tillfället men jag kan inte styra impulserna)

Dagens glädjeämnen

Nya close up i brevlådan, 250 tv-spel från adlibris och finskt godis. Mumin. Som extra grädde på moset känner jag mig djävulskt tillfreds med livet. På alla plan och kanter. Vad är det man säger... Sorglös? Så känner jag mig.

Lasagne lasagne

Det är min nya paradrätt på vardagar. Satan vad det är enkelt att laga och så blir det mycket och det blir gott. Mer lasagne åt folket.

Inis Mona

Jag kan verkligen verkligen inte låta Eluveitie vara. Denna låt är nya kärleken.

Jag vill åka skidor. Varför får jag inte det? Varför är det ingen snö?

Vissa saker är underskattade

... periodvis. Fan vissa saker måste man göra oftare. Helt fantastiskt!


Jag pratar om att dricka kvällste of course.

Jag går under

Våren är en vemodig tid för mig, hösten är förväntningarnas tid. Jag räknar ner tills jag får åka skidor. Det är nu min blogg ännu en gång blir skidnördig. Det kretsar ingenting annat i mitt huvud. Jag lovar.

För att ge mig själv och kanske någon mer stackare sitt lystmäte något dämpat så hittade jag en gadget som visar "ski movie of the day". Lite roligt trots att längden på filmen är mindre än 30 sekunder.

Ge mig snö, kyla, skidor och jäger. Nu ska jag fan ha vinter.

Ge. Mig. Snö.

En del människor har förmågan att klä av en in på bara skinnet och därtill. Helt plötsligt står man där naken och blottad. Det känns inget läskigt. Du kanske bara fnittrar till.

En del klarar inte ens av att förstå ett klart och tydligt budskap eller tydliga signaler. Andra är tvärtom. De lyssnar. Men man vet heller aldrig var man har dem. Ändock känner man en nästintill gränslös, kanske irrationell tillit.

Men varför inte.

Norr

Jag ogillar att åka söderut. Jag älskar att vara på väg hem norrut. Tjugo minuter kvar tills jag är hemma i mitt Sundsvall. Haft en superbra dag med kära Carro i Stockholm.

Livet är för jävla skumt ibland

Fast jag älskar det. Man vet ingenting om någonting.

Man kan inte ana ett skit och det är både det bästa och det sämsta med detta så kallade livet. Idag var det så mycket positivt otippat att jag bara gick runt på stan som ett flinande fån.

prisa internet

Det var skönt att bara klicka i varorna man skulle ha hem men ännu skönare när någon ringer på dörren och bär in maten åt mig. Jag behövde bara plocka in det. Och jag tror banne mig jag har mat till löning nu om jag följer min plan. Dessutom kanske min matkostnad endast hamnar på en tusenlapp denna månad. Jag har som mål att köpa höstkänga denna månad.
För att kompensera för att jag slapp storhandla och bära skiten på bussen så städade jag faktiskt ur kylskåpet och torkade hyllorna. Vuxenpoäng till mig tack. Och tiotusen poäng för att jag slapp stressklådan som en större inhandling innebär.

Kung Markatta måste vara Sveriges tuffaste namn på ett varumärke.

Nu är hösten här!

Spelar ingen roll vad du säger. Första vinternumret är här. Jag är lycklig.

Slutet av veckan

Mina dagar har flutit ihop till en stor grå gröt. Jag tror att det är fredag idag men i ärlighetens namn är jag inte helt säker. Detta är en bieffekt av att ha varit sjuk. Dagarna passerar som det tråkigaste man sett passera.
Igår pepprade jag mig själv med energi och tog mig faktiskt för att diska. Det såg ut som en ungkarl tillfälligt inackorderat sig här och ett sådant hem blir jag inte direkt bättre av. Jag släpade till och med fram dammsugaren. Efter den genomgången lade jag mig på sängen och lyssnade på ingenting. Det var tyst. Tystnad var lite konstigt. Svårdefinierat.
Jag brukar inte alltid ha musik men gårdagens tystnad var annorlunda. Inte bara för att jag haft lock för öronen i en vecka. Istället för att krypa mig innanför skinnet och att jag blev irriterad över att det faktiskt inte var tyst så var det behagligt. Nästan som när man står helt själv utanför stugan i fjällen och inte hör ett skvatt. Man ser vidderna men ingen som gör anspråk på dem.

Nu har jag samma tystnad rent tekniskt. Dock hör jag suset och jag hör grannens ljud. Oregelbundet skrammel som gör mig stressad. Otålig. Får en irrationell irritation över grannens förehavanden. Jag måste sätta på musik. Jag vaknade med en låt jag inte hört på sju år. Hur kunde jag få den på huvudet nu? Jag har den inte ens i datorn. Men morgonens nynnande tvingar mig att lägga in den. Jag måste få höra låten. Vaknade även med en obestridlig längtan efter tatueringen. Jag drömde att den var klar och jag gick och smörjde den frenetiskt. Jag längtar så. Det är lång dit, december.

Simon & Tomas

Mina favoritbögar är tillbaka i rutan nästa vecka. Love those two.

Jag tycker inte om den där Palin

Jävla cirkus hela valet. Amerikanska valet känns mer som en dokusåpa än politik. Det dras in familjemedlemmar, politikerna ska göras mer familjära och allt ska vara så down to earth att man blir kräkfärdig. Det känns falskt och fördummande. Är amerikanerna för dumma för att förstå det politiska budskapet eller vad? Det verkar åtminstone vara deras ståndpunkt i det hela.

Ett urval härmapor

- Night of the Vampire- Entombed (Roky Erikson)
- First we take Manhattan- Sirenia (Leonard Cohen)
- Beat it- Raintime (Michael Jackson)
- Holy diver- Killswitch Engage (Dio)
- Running up that hill- Placebo (Kate Bush)

Ibland blir det bra.

Lyxmåltid

Ja!

Jag är hungrig!
Jag låg vaken halva natten och hostade men fan vad värt det var idag. Mår inte som någon med avsaknad av livsglädje längre. Jag anar att man faktiskt kan bli frisk. Men hesheten får gärna stanna ett tag för jag har någon sjuk fascination över att vara hes.
En del har ju faktiskt begåvats med en sexig hes röst. Inte jag.

Idag ska jag se hela säsong 1 av Heroes. Siktar jag på i alla fall.

Jag slår snart knut på mig själv men bara snart...

jag har hittat världens bästa grej. Igår när jag sökte runt efter restauranger som hade hemkörning så hittade jag Matservice. nu har jag blivit medlem där och kan nu storhandla mat på nätet, någon stackare kör hem det och jag behöver bara packa upp. Finns en herrans massa fördelar med det:

- Jag kan göra insättningar varje månad så jag alltid har ett matkonto. Världsbäst för en halvt ekonomisk analfabet som mig.

- Det är miljövänligare både för att det är en stor bil som åker med flera personers varor och att de är inriktade på lokalt odlade och frantagna varor.

- De har massor av rättvisemärkt och kravmärkt.

- Det är inte så hemskt dyrt, jag tror inte jag som ensamhushåll kommer lida av detta i närheten av det en bil får mig att lida.

- Jag sparar tid och energi eftersom jag hatar att storhandla.

- Jag väljer enbart det jag behöver.

Fy hundan vad bra.

Nu ska jag dock hosta vidare, dog efter det att jag var på Ica och mina planer på att jobba imorgon får krypa i skrinet.

Alltså...

Jag gillar Soul Calibur men brösten på dessa pinglor har vuxit till absurda storlekar. Sasaki som är en av utvecklarna säger att de vill göra ett seriöst spel med så coola karaktärer som möjligt. På något sätt har jag ändå svårt att svälja det. Kolla Taki med det röda. Kvinnan kan fan inte slåss med dem där. Inte Ivy heller by the way.
Många frågor uppstår när man ser detta. Vem drog i en vektorpunkt lite för mycket? Var det med flit? Och varför är det så djävulskt vanligt med bröst av galaktiska mått i tv- och datorspel? Och en sista väldigt relevant fråga, vad fan är det för storlek, finns det så stora bh:ar?
Galna sexistiska japaner.

Varför:

- Säljer lill-Ica vid mig Arla och inte Milko längre? Milkos ena central ligger här i Sundsvall, Arlas nordligaste anläggning ligger i Västerås. Köper jag Arlas ekologiska produkter här så är det sämre än om jag köper Milkos vanliga.

- Varför finns det bara ett KRAV- och Rättvisemärkt te?

Good job.

Vare sig jag vill eller ej

Jag måste till Ica idag. Jag mår faktiskt något bättre, hostan och snuvan är dock ett stort irritationsmoment. Men jag har ganska sexig röst. Eller whiskykärring. Vet inte vad som ligger närmast till hands.
De senaste två veckorna har p g a diverse anledningar inte varit direkt centrerade kring att äta mycket. De senaste fyra dagarna absolut inte. Jag har ett problem och det är att jag går ner i vikt väldigt lätt. Jag tycker inte om det. Det tar lite längre tid att få upp det eftersom jag har hög förbränning. Inte för att jag bli underviktig men jag tycker om min vanliga vikt. Den är lagom.

Men jag ska köpa mat idag! Jag ska gå ut i regnet, lugnt och sansat. Kommer till Ica och jag kommer lägga ätbara saker i en korg. När jag kommer hem kommer jag dock ha en återhämtningsperiod på hur länge som helst men det får man bita i.

Det blir att sätta bälte i wranglerbrallan. Hejpa.

Heja hemkörning

Fick kanske inte riktigt det jag är sugen på men en tacotallrik funkar lika bra. Framförallt då man inte känner någon smak.
Färdiglagat och klart vid dörren. Ibland är det bra med snabbmatställen.

Dyrt men vad kan man göra. Jag kan knappast göra något annat.

Ge mig maaaaat

Jag vill tugga. Jag har ingen kurrande mage men jag förstår att jag måste äta. Jag kan inte ta mig någonstans heller. Gjorde ett tappert försök och tog på mig skorna men fick sådan hostatack av det och gav upp.

Foooooood.

Vill någon komma hit och laga mat åt mig?

Kom och hjälp mig

Tre dagar av misär. Och det blir fan inte bättre. Snuvan är väl bättre men nu hostar jag så fort jag rör mig eller pratar. Jag behöver inte ens röra mig mycket för att få igång maskineriet som känns halvt dödligt. Jag går fortfarande in och ut ur feber, svettas och fryser vartannat och kroppen värker i varenda cell. Vem fan har smittat mig med detta?

Jag är inte hungrig men känner ändå att kroppen behöver något slags bränsle. Snart ska jag ta en hutt cocilana men först dricka upp houngsvattnet.

Fan. Men har hört ryktas att när hostan kommit till stan så kan man börja ana en ljusning. Jag lägger mitt hopp till det.

Skål och godnatt.

Ville bli klubbad till sömn pga bristfällig livsglädje. Lägg dessutom till att jag åkt på en uppiggande hosta som river ur allt jag kan tänkas ha i bröstkorgen. Cocilana räddar mig ännu en gång.

Och vad sägs om mitt doseringsglas. Kanske borde gå till apoteket och be om ett nytt. Måste erkänna att det känns lite tveksamt med snapsglas. Speciellt utan doseringsmarkering.

Jag jag jag

Jag klättrar på väggarna. Jag är hemskt uttråkad men kan ine göra ett skit. Ser ut som skit gör jag också. Jag ser ut som jag snortat kokain i ett decennium, levt på gatan minst lika länge och jag har sedan länge förlorat förmågan att ens stava till hygien. Min lägenhet ser ut som en knarkarkvart och jag har inte varit hungrig på 36 timmar.
Den som påstår att det är skönt att vara hemma ibland från jobbet såhär ljuger. Det suger.

Men ikväll är det reprisen på K special: Pink Floyd. Skriva en massa junk kan jag göra också, jag ber om ursäkt men något måste jag göra. Jag har upptäckt "spaces" på datorn, det var en gåva till mänskligheten må jag lova. Alla finner vi lycka på vårt sätt här i livet.

Tack!

Niklas kom med lite jobb som önskat. Dessutom lite extra. Han var väldigt snäll också och sa "Shit så du ser ut. Dig vill man inte komma närmre.". Nu ska jag kolla vidare på film och dricka ubuntu.

Karensdagar är djävulens påfund

Så här sjuk var jag inte ens i Madrid (det var senast då jag var dundersjuk och dessutom fick flyga och sitta på ett rökigt Kastrup). Jag hatar det här. Jag vill ta brödkniven och såga av ben, armar och varenda led. Jag har så jävla ont i kroppen.

Jag är faktiskt inte den som brukar gnälla i onödan när jag är sjuk men nu kan jag säga att det finns rätt lite livsglädje kvar här. Jag är inte ens hungrig trots att jag knappt ätit det senaste dygnet. Har tagit alvedon forte och det hjälper föga.


Fan fan fan.