onsdag, juni 04, 2008

Ta dig i kragen kvinna.

Mental note: Till nästa terminsslut ska jag anställa en butler och en städerska. Kanske även en personlig assistent.

Nu måste jag städa, diska, laga mat, diska, packa upp (nej den står fortfarande ouppackad resväskan) och jag ska duscha. Det hade varit skönt om någon gjort allt detta åt mig. Just for today.

Min långsinthet vad gäller en specifik sak sprack idag. Jag kröp till korset och tänkte att äsch vafan jag får ge mig nu. Inte för att jag egentligen gått och tänkt på det. Men ändå.
Långsinthet ligger annars inte för mig. Jag glömmer och förlåter ganska snabbt. Både av minnesskäl och energiskäl. Varför gå omkring och komma ihåg bråk och dispyter en halv livstid? En del kan gå och muttra över någon viss person tiotals år efter händelsen. Ryggsäckar, alla dessa ryggsäckar. Folk borde kasta dessa i sjön, räta på sig och leva vidare. Att tänka bistra tankar om en särskild person lär inte livet få något mervärde av.
Dock är jag urkass att bearbeta sådana saker som borde bearbetas, ryggsäckar som är spända på tok för hårt och en omöjlig akrobatisk övning är det enda sättet att få av dem. Det kan jag nog inte kalla långsinthet utan snarare bara bagage som vi alla bär på. Mentala ärr som med tiden suddas ut. Beteendemönster som ligger dig till last men som för varje erfarenhet dämpar det.

Hur ska man då göra när tankar och känslor blir ett enda kaos och man spelar ett psykiskt twister? Ska man försöka nollställa tanken då? Börja om?


(det här är bara funderingar, jag är glad som en lärka.)

Inga kommentarer: