måndag, oktober 18, 2010

Join the movement

Jag kände Ärtan i natt. När jag vände och vred på mig verkade den ledsna. Då kändes det som en stor fjäril i magen som pockade på uppmärksamhet. Det kändes inte som något jag känt i magen förut så anar att det är Ärtan som boxade till morsan i protest. Men är man inte större än en avocado så är nävarna inte särskilt respektingivande och skadorna i sin tur blir minimala hos motståndaren.

Jag har gått som på moln hela dagen efter detta lilla tecken från le petit pois. M tycker nog att det är lite orättvist. Men han å andra sidan är den som kan njuta mest av min mage. Själv känner jag mig ganska oglammig och uppsvälld.

Jag har nästan börjat tappa bort mig lite i tiden, har liksom "vant" mig. Mest för att det just nu inte känts så mycket att vara gravid. Åtminstone inte som i början. Men de senaste dagarna har min livmoder haft växtvärk. Tydligen kommer Ärtan gå in i en liten spurt just nu, kanske därför jag varit lite extra trött och grinig. Hormonerna känner inte någon nåd må jag lova.

Jag fortsätter njuta av Ärtans små rörelser, snart antar jag att sparkarna får revbenen att omplaceras och lungorna halvt punkteras.

You go little pea!

3 kommentarer:

Erika sa...

Åh, vad mysigt! Det är helt magiskt det där :).

När little E låg i magen och fortfarande sparkade för svagt för att det skulle kännas med handen på utsidan för karln så lade vi en fjärrkontroll på magen och då fick han iaf se den röra sig. Alltid något! ;)

Monica sa...

En del fjärilar imagen är väldigt mysiga...

Unknown sa...

mysigt mysigt