Min blogg och jag

När jag började plugga för hundra år sedan, ja det är närapå så länge sedan, skrev jag om allt möjligt men aldrig riktigt privat. Min första blogg var på passagens bloggtjänst, detta var år 2004. Jag och min vän Linda började blogga samtidigt. Blogg som fenomen var inte ett fenomen ännu. Vi började skriva blogg för att underhålla skrivandet eftersom vi pluggade på Textdesign-programmet på MdH. Jag kommer inte riktigt ihåg vad vi skrev om, hade varit roligt att ha den bloggen kvar men tror tyvärr att min radera-iver drabbade även den bloggen. Jag får nämligen impulser då och då att bara skita i något som har med nätet att göra och då raderar jag helt sonika det hela. Många inlägg och hela år är borta på denna blogg. Väldigt tråkigt så här i efterhand måste jag säga. Denna blogg blir faktiskt femåring i år, det kan man inte tro.

Ett tag var denna blogg en ren soptipp för känslor som svallade i mig. Oftast skrev jag då jag var deppig, vilket var ganska ofta ett tag. Alla inlägg var inte nödvändigtvis deppiga men det var oftast ganska privata funderingar och tankar kring livet. Bloggen var också uppblandad med mycket musik och ibland gick det perioder då det var mycket politik. Det var även en blogg av mer dagbokskaraktär. Denna typ av blogg försöker jag att inte ha nu. Jag skriver hellre om konkreta saker som jag gjort/pysslat/producerat eller vad som händer med den lilla Ärtan i magen. Det kanske inte nödvändigtvis är mer intressant än att skriva om dagens halvt meningslösa händelser men jag som skribent har lite heder kvar om dagbokskaraktären får hålla sig utanför. Vid dagboksanteckningar är det lätt att man slentrianskriver.

Nu börjar det lida mot det oundvikliga; att Ärtan ska ut. Därmed blir det en egen liten individ som de första åren inte alls har något att säga till om huruvida den syns på nätet eller ej. Många mamma- eller pappabloggar har som huvudämne sina barn och bilder på dessa i olika situationer. Jag är dock lite skeptisk till att detta. Jag vill gärna visa upp ungens utveckling för dess släktingar och vänner som bor långt bort men jag vill inte visa upp min unge för vem som helst som har tillgång till nätet. Min önskan är att inlägg med bilder på Ärtan går att lösenordsskydda så att bara en snäv krets får se. Dock går inte detta på blogger. Eller? Hela min blogg behöver inte vara stängd utan bara dessa inlägg på ongen. Annars struntar jag i bilder på Ärtan helt sonika och så får nära och kära se dessa någon annanstans. Exempelvis ett låst album på Facebook. Blogga fortsätter jag nog med, kanske med någon paus då och då när tid, energi eller inspiration är en bristvara. Det är ändå en rolig grej, speciellt när man lätt kan gå tillbaka i tidigare skrivna inlägg.

3 orsaker för mig att blogga:

1. Underhålla skrivandet
2. Ha kvar minnen från viktiga perioder i livet (ex. graviditet)
3. Ge nära och kära långt bort chansen att följa projekt