Måndagen som någon glömde

Möte hela dagen. Bara det. Inget jag går in djupare på. Finns roligare saker att skriva än hur trött man är jämt och ständigt.

Tung dag hur som helst.

Igår började vintertiden slå på klockan. Det gillar jag, fast om det blir förbannat mörkt förbannat länge. När jag vaknade imorse kändes en smärre medvetslöshet helt okej.

Jag drömmer konstiga drömmar nuförtiden. De är lite för verkliga för min smak. Första natten Lina sov här vaknade jag av att jag satte mig upp i sängen och hojtade på en någon som jag var helt övertygad om att denne sov på soffan. Lina märkte ingen men jag blev lite generad ändå.

På tal om Lina. Hon var här under helgen, kom sent på grund av SJ. Såklart. Det gjorde att jag efter Baader Meinhof gick hem och fick te hos Mats och Cornelia. Väl på stationen blev det ändå ännu mer väntan men sedan kom hon och vi gick hem i mörkret knaprandes på chips.

Vi tog det lugnt, jag jobbade och sedan blev det tokfylla på fredagen. Efter Halloweenfesten begav sig ett stadigt gäng från jobbet. Kvällen tappade lite folk på vägen men vid tvåtiden gav även vi upp. Det var en lyckad fylla och framförallt; den gav inga större men dagen efter. Trött som få men det botade vi med L word-maraton, chips, smoothie och en snabbis ner på stan. Sedan återgick vi till soffan och L word. Lina fixade det sista med mitt hår så nu är underhåret svart och inte blåsvart.
Vi gjorde sushi i groteska mängder och kollade på den fina filmen Into the Wild. Galet bra film och underbar musik. Den ska "fixas".

Nu har måndagen från helvetet gått och nu väntar två dagar i Nynäshamn. En mer peppad människa kan ni nog hitta var som helst. Men såg att stället för kalaset är fyrstjärnigt så det är dumt att klaga.

Efter det blir det att rätta cirka 50 prov och invänta mor och bearnaisepappa som anländer torsdagkväll. Bearnaisepappa kom för övrigt Niklas på under lunchen då jag skröt om Anders bearnaise. Han tyckte Bearnaisepappa lät snällare än låtsaspappa.

Och på söndag mina vänner, då får jag hemmafru.