Det är en del som redan vet. En del kanske har anat. Andra kanske säger "what the fuck?". Så därför kastar jag ut det med hull och hår mest för att jag själv är så otålig.
Idag var jag och M på MVC för inskrivning av ärtan. Fortfarande är det inom de kritiska tolv veckorna, rättare sagt 10+5 (alltså 10 veckor och fem dagar gången). Det är en helt ny värld som öppnar sig. Inte bara att man snart tillhör den där föräldraklubben utan även en värld av förlamande trötthet, tvärhet och konstiga saker som händer med kroppen.
Jag tycker det är skitläskigt och skithäftigt på samma gång. För några år sedan sa jag att jag inte skulle ha några barn men för ungefär ett och ett halvt år sedan började jag titta lite trånande på småkottar och gravida magar. Min definitiva förändring blev när jag fick prao:a som morsa till Felix och Elton. Då började det rycka i äggstockarna. Och rent praktiskt; ja barn har vi ju redan halvtid så varför inte liksom?
Nu längtar jag bara efter att få något livstecken från ärtan. Nu ser och känner jag "bara" att det finns något där. Lägenheten som ärtan bor i är exempelvis stor som en grapefrukt så på magen syns en liten liten förändring. Och det är inte så charmigt att bara den gör förändring på magen, tydligen utvidgas tarmar och man kan bli lite mer vätskefylld.
Åter till MVC. Vi fick en vikarie som var inlånad från Sundsvalls sjukhus. Hon hette Yvonne och var sketamysig. Många frågor och prover blev det. Jag tog alla prover hon sa fast det var frivilligt. Jag fick godkänt på blodvärde, blodsocker och alkoholvanor. Toppen! Fick även glädjande besked om att Livsmedelsverket ändrat sig angående lax. Jag kan äta gravad lax och SUSHI! Häromdagen åt jag vegosushi och det var inte riktigt samma sak. Så sent som igår kväll sa jag till M att jag kommer avlida om jag inte får äta sushi med lax eller gravad lax på julbordet.
Frågan om det hela nu, kommer jag bli sådär barncentrerad som alla morsor? Jag hoppas jag hamnar på en hälsosam nivå. Ett plus är att jag alldeles snart kommer kunna vara med i en diskussion bland småbarnsmammor, ett minus är att en sådan diskussion troligtvis innehåller något så tråkigt som blöjor, barnkläder och sömnvanor. Men vad gör det när det är det enda livet handlar om den första tiden när ongen ploppat ut?
Sammanfattningsvis förstår ni kanske nu vad det stora ämnet kommer vara på bloggen.
Ps. jag är grym på att hålla tidsplaner. Jag har alltid sagt att jag vid 26 års ålder ska ha barn. Det kommer jag hålla med en marginal på 2-3 månader.
9 kommentarer:
Hmm, man skulle ju kunnat tro att "för första gången i mitt liv" och "jag har alltid sagt" kanske inte riktigt stämmer så bra ihop. Å andra sidan kan man ju säga att man kommer ha saker sen man inte vill just nu. Själv hade jag kanske förväntat mig att uttalandet om att vilja skulle komma före det redan var på gång och såg väl framför mig att det skulle dröja ett litet tag till, men inte skitlänge.
Hur som helst, stort grattis.
Äsch allt rimmar inte alltid :)
Tack så mycket, känns förbannat kul (om än skitläskigt som sagt)
Ser fram emot att prao:a som mormor.
Massor av kärlek!
Kanonis! ;D
Jag passar på att säga GRATTIS igen! :-D
Då säger jag tack igen Erika :D
Lillasyrran är så glad för din skull, jag blir lycklig när du är lycklig! Hoppas allt går som smort nu :D
Det känns onekligen speciellt att min älskade Sanna ska bli mamma och jag därmed morfar - speciellt bra känns det! Gläds i hjärtat åt den vändning livet tagit, så nu ska här tränas för att bli en morfar som det blivande barnbarnet ser som en viktig del av sin framtid.
Grattis! Gud vad härligt!
Fast Rasmus hälsar att "Hon ljuger, står det inte på facebook så är det inte sant" ;)
Skicka en kommentar